Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 2 November 1911 - Paula Lizell (med porträtt) - Richard Andersson (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ras att de nyförvärfvade äro, eller
kunna med visshet antagas blifva verkliga
ackvisitioner, och dessutom kräfves ej
ringa tid för en nykomling att blifva
i besittning af en scenvana och en
repertoar. som blir för teatern tilli
äckligt gagnande.
Då nu fru Lizells operabana tycks
vara afslutad vilja vi, jämte
meddelande af några biografiska notiser,
redogöra för hennes verksamhet under
18:årig anställning vid Kgl. teatern.
Det var på själfva nyårsdagen 1893
som sångerskan — då varande fröken
Paula Frödin — gjorde sin första
debut på vår Opera, och detta i en så
fordrande roll som Mathildts i »Wil
heim Teil®. Vi yttrade då om henne
följande: »Med en behaglig röst för-
enade hon ett fördelaktigt yttre, en
god teaterfigur, och i Mathildas stora
aria uppenbarade hon koloraturanlag
af mindre vaulig beskaffenhet.
Erkännandet af allmänhet och konstdomare
var äfven ganska uppmuutrandp. Aret
därpå uppbar hou det för fiu Michaeli
skrifna svåra koloraturpartiet som
Gnil-lemette i »Advokaten Patelin» med
mycken framgång, och längre fram på
året det likaså fordrande Norinas i
»Don Pasquale» Vi nämna detta
sär-skildt såsom bevis på hennes tidigt
utbildade anlag för den höga grad af
sångkonst som koloraturen fordrar, och
hvilken nu tycks blifva alltmera
sällsynt. Anuu i början af detta år
visade hon sig i besittuing af denna
förmåga såsom Margareta i »Faust».
Paula Frödin föddes i Stockholm
den 25 januari 1873, dotter af
handlanden John Frödin och hans maka
Maria Lundberg. Efter att ha
genomgått franska skolan började hennes
egentliga sångstudier för fru Caroline
Östberg, och efter hennes bortresa på
Amerika turrén tog hon
sångundervisning af fru Louise Pyk. I plastik och
scenisk framställning erhöll den unga
operano visen bästa ledning af fröken
Signe Hebbe och fru Charlotte
Strandberg. Efter den nämnda debuten
vårterminen 1893 erhöll hon den 1 juli
engagement vid Operan.
Ar 189 7 gifte sig fröken Frödin
med läkaren Håkan Lindberg och stod
sedan under detta namn på operaaffi
scherna till dess hon 1907 på
sommaren ingick i nytt äktenskap med
musikläraren och kamrerarrn i Rich.
Anderssons Musikskola Sven Lizell.
Utom första debutrollen, Mathilda i
»Wilhelm Teil» återgaf hon samma år,
1893: Uileva i »Mefistofeles», Leonora
i »Stradella», titelrollen i Adams
»GT-ralda» och Suschen i »Bybatberaren»
af Schenk; 1894: Guillemette i
»Advokaten Patelin», Drottningen i
»Huge-notterna», Lamjnto i SaRt Saens’
»Fiy-ne», Mei redes i »Carmen», Norha i
»Don Pasquale»; 1895: Laura i
»Jo-lantba», Suzel i »Vännen Fritz» af
Maseagni, Zerlina i »Fra Diavolo, Ellev
i »Lsktné», jämte mindre roller:
Dagg-tnan i »Hans och Greta», Valtraute i
»Valkyrian», en tärna i »Trollflöjten»;
1896: Venus i »Tannhäuser», Lisette i
»Vårdrottningen» af Gluck, Teresia i
»Häxfällan», Margareta-Helena i
»Me-fistofeles», Nanetla Ford i Verdis
»Falstaff», Diana i »Kronjuvelerna»; 1897:
Dot i Goldmarks »Syrsan vid härden»,
Anna Page i »Muntra fruarna»,
Margareta i »Faust»; 1898: Anna i »Hvita
frun», C’ast agnet te i Dentes operett »1
Marocko», Hertiginnan af Longeville i
»Frondörerna», Gullväg i »Tirfing»;
1899: titelrollen i Oberon, Ingeborg i
»Den bergtagna», Senta i »Den
flygande Holländaren», Helena i
»Vårdrottningen»; 1900: Santuzza i »På
Sicilien», Eva i »Mästersångarne»;
1901: Valentine i »Hugenotterna»,
titelrollen i Tifania af Neuville, Sieglinde
i »Valkyrian», Freja i »Rhenguldet»,
Mimi i »Boheme»; 1902: Valborg i
Halléns »Valborgsmessa», Signe i
»Gillet på Solhaug», Bertha i »Profeten»,
Musette i »Boheme»; 19i>3: Tatjana i
»Eugen Onegin»; 1904: Katarina i
»Kronjuvelerna», Irene i »Rienzi*;
1905: Khjlenmestra i »Iphigenia i
Au-lis» ; 1906: Bergadroltningen i »Hans
Heiling» af Marschner, Pamela i »Fra
Diavolo», Eudora i »Judinnan»; 1907:
Gudruna i »Ragnarök», Eleonora i
»Nyfikna fruar»; af Wolf-Ferrari;
1908: Pari feernas drottning i »Den för
trollade katten» ; Marta i »Låglandet»;
1910: Prinsessan i »Per Svinaherde»
och 1911: Penelope i »Telemarks
fri-arefärd». På 1890-talet uppträdde hon
också som Ulla Fersen i »Ett svenskt
minne» af Ivar Hallström till firande
af Bellinans 100-åriga dödsdag och
bar ofta utfört Anna i
»Värraländing-arna», att därmed nämna ett par af
hennes mindre roller. Flera
betydande sådana har konstnärinnan kreerat på
vår operascen.
Sedan fru Lizell lämnat Knngl.
teatern, bar hon, såsom en annons i
denna tidning visar, ägnat sig åt
undervisning i plastik och scenisk
framställning, livari hon säkerligen kan
blifva en god lärarinna.
Richard Andersson.
Vid kammarmusikföreningens
senaste konseit hade man det nu mera
sällsynta nöjet att få höra Riclaid
Anderssons gedigna pianospel i Brahms
pianokvintett. En särskild hjdlning
blef honom också »gnad denna
afton i form af en s’or lpgerlyra och
blommor, en hyllning som cck torde ha
gällt hans dubbel jubileum detta år
i det han i somras fyllde 60 år och
nyligen kunnat fira 25:te årsdagen af
hans Musikskolas grundande, den
förnämsta privatanstalten för
musikundervisning i 1 ufvuds’aden och i vårt land,
då vi ej medräkna musikkonservatoriet
i Malmö.
Då hans nämnda födelsedag
inträffade under sommaren, kunde han icke
här blifva föremål för något firande,
men på sitt vackra sommarresidens
vid sjön Båfven skedde detta genom
ett stort antal fränder och vänner,
lärare och elever i hans skola, af hvilka
han då fick mottaga besök.
Sin musikskolas jubileum kunde han
fira i midten af förra måniden. Det
var nämligen d. 15 oktober 1886, som
densamma öppnades. Han var också
med anledning däraf hyllad med en
bankett för honom på en af våra
förnämsta restauranger, därtill inbjuden
af lärare, lärjungar och vänner här på
platsen. Samtidigt med jubileet
ut-gafsen »Jubileumskatalogi 886—1911»
med uppgift på lärarnes och elevernas
antal sedan skolans början och en
inledande historik. Dådet skulle bli alltför
vidlyftigt att omnämna alla dessa,
vilja vi i stället läoina el t litet utdrag
ur nämnda af skolars lärare och kam
rer hr S. Liz-dl författade historik.
Då R chard Andersson år 1885
återkom från sin mårgåriga vi-delse för
studier utomlands, fanns icke här i
Stockholm någon större privat
läroanstalt i musik. R:eliard Andersson
intresserade då eu af våra förnämsta
musiker, kompositören Emil Sjögren,
för bildandet af en privat musikskola
härstädes, och redan andra ån t efter
sedan Andersson slagit sig ned i
huf-Midstaden och bildat sin Munkskola,
kunde till dennas första ämne
piano-spelning äfven läggas undervisning i
harmonilära Det första eller de första
åren meddelades undervisningen i de
olika lärarnes hem, men snart befanns
det nödvändigt att skaffa egen lokal
för skolan, och så förhyrdes ett par
rum i n:o 28 Brunnsgatan samt vidare
längre fram flera rum i n:o 17 samma
gata. Det dröjde ej länge, innan en
hel våning måste anskaffas, hvilken
erhölls i n:o 26 Brunnsgatan, där
skolan ännu har sin bufvudlokal.
Slutligen bildades ock här filialer af skolan
på Östermalm, Söder och i Vasastaden.
Skolan indelades att börja med i två
afdelningar och hvarje sådan i två
klasser. Hvar fjortonde dag hade
eleverna uppvisning för hr Andersson
själf. När elevernas antal ökades
anställdes en särskild upp3pelningsläiareför ett
år i sänder. Med den högre
afdel-ningcn hade Rich. Andertson själf
uppspelnirg hvar fjärde vecka. För
att bli antagen som lärare vid skolan
i pianospelDing skall man minst ett
år ha studerat ämnet för hr
Andersson.
Omkring år 1890 anordnade Rich
Andersson med en del af skolans
pianoelever på olika stadier sin första
offentliga uppvisning i dåvarande sällsk.
E. W:s (nu National) stora sal. Sedan
ha årligen uppsisniDgar med såväl
elever i barnaåldern som med äldre
ägt rum, och under senaste decennium
har hr Andersson anordnat konserter
med orkester nästan årligen, då hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
