Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 2 November 1911 - Richard Andersson (med porträtt) - Heinrich Knote (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skickligaste pianoelever utfört stora
pianok- nsertfr och andra större
piano-v« ik med orkester Skolans läroämnen
voro att börja med endast
pianospel-ning och harmonilära. Ett par år
efter skolans början tillkom äfven
undervisning i violin ehuru endast för kort
tid. 1893 finna vi ensemble-spelniDg
uuder Tor Aulins ledning annonserad.
Kontrapunkt ingick äfven efter några
år hland ämnena. På våren 1908
öppnades en sångklass under ledning
af f. d. operasångaren Pettenati, elev
af den berömda italienska
sångmästaren Lamperti. Följande år börjades
ånyo en violinklass under br Sven
Kjellströms ledning. Läroämnena
voro sålunda från hösten 1909: Piano-
spelning, Harmonilära, Allmän
musiklära, Solosång och Violin, h vart ill med
denna höst kommit violoncellspel
under frök. Nlni Wærnérs ledning samt
tillkommit undervisning i plastik och
scenisk framställning genom fru Paula
Lizell. Bland andra bekanta musiker
äro hrr Axel Rnnnquist och Karl
Wohl-fart lärare vid skolan, hvars
sekreterare och kamrer är hr Sven Lizell,
äfven lärare där i pianospelning.
Musikskolan, som under arbetsåret 1886—
89 egde 61 elever och 9 lärare,
räknar 1910 —11 ej mindre än 389
lärjungar och 49 lärare. Bland lärare
som en längre tid verkat vid
musikskolan må nämnas Vilh. Sten hammar,
John G. Jakobsson och Knut Bäck.
Skolan har filialer på Norrmalm,
Östermalm och Söder. Ar 1907 öppnade
Ricb. Andersson filial i Uppsala och
på hösten 1910 ha tillkommit filialer
på Djursholm och på Saltsjöbaden.
Ernst Christian Richard
Andersson är född d. 22 aug. 1851 i
Stockholm, son af kommendörkapten vid
Kgl. flottan F. L. Andersson, bördig
fiån Värmland, och hans maka Cecilia
Holmstedt, dotter af bruksägaren E.
M. Holmstedt och dennes maka, född
Mithander. Redan vid 4 a 5 års
ålder började Richard Andersson spela
piano under ledning af sin mor.
Studierna fortsattes sedan för lärare i
Kar’skrona, dit föräldrarna flyttat år
1853.
I denna stad uppträdde den unge
pianisten första gången på en offentlig
konsert för välgörande ändamål, han
var då 14 år. I Karlskrona högre
elementarläroverk åtnjöt han undervisning
till hösten 1867, då han på inrådan
af d. v. musikdirektören för marinre
gementet, sedan hofkapellmästaren,
Conrad Nordquist sändes till Stockholm
att där fortsätta sina musikaliska stu
dier. Han antogs som elev i
Musikaliska akademiens konservatorium
samma höst, studerade där pianospelning
för professor van Boom och harmoni
lära för O. D. Winge, sedermera
or-gelspelning för professor Gustaf
Man-kell och kontrapunkt samt
komposi-tionslära för professor Herman Berens.
Efter van Booms död fortsattes
pianostudierna för hofkapellmästaren
Ludvig Norman. Uuder denna tid
uppträdde Richaid Andersson flerfaldiga
gånger vid professor W Bancks offent
liga, af musik illustrerade föreläsningar
i musikens historia. Musikaliska
akademien hade, som man vet, den tiden
sin lokal i f. d. Kirsteinska huset vid
Klara strandgata, nu förvandladt till
Hötel Continental. Ofia biträdde han
också vid konserter och matinéer.
Föista offentliga uppträdandet å en
stöne konsert var år 1872, då hr
Andersson på en af hofkapellets
symfoni-konserter spelade Beethovens G
durkonsert. Samma år utförde han vid
minnesfesten öfver aflidna medlemmar
af Musikaliska akademien en konsert
af van Boom och en stor fantasi af
Thalberg.
Efter afslutade studier vid
konservatoriet 1874, då han belönades med
Mazérska jetonen och akademiens stora
jeton, fortsattes desamma någon tid
hos fröken Hilda Thegerström, som
två år förut efterträdt van Boom som
pianolärarinna i konservatoriets
artistklass.
Om hösten 1876 reste Richard
Andersson till Berlin, där han först en
vinter studerade pianospel för fru Clara
Schumann och komposition för
professor Rich. Wiierst. Följande höst
ingick han som elev vid »Die Königl.
Hochschule für Musik», där han åtnjöt
undervisning af professor Heinrich
Barth i pianospel och af professor
Friedr. Kiel i kontrapunkt. Han
erhöll under denna tid det ärofulla
uppdraget och förtroendet att under det
hans lärare professor Barth var
bortrest på en konsertturné få handleda
dennes elever vid högskolan, och
följande vinter fick han af samma orsak
öfvertaga alla hans privata elever, bland
hvilka han bade förmån att räkna
prinsessan Charlotte af Sachsen Meiningen,
prinsessan Viktoria af Preussen (båda
systrar till kejsar Wilhelm) med flera
andra af högsta samhällsställning.
I slutet på 1884 återvände han till
Stockholm, där han samma år först
efter sin hemkomst uppträdde
offentligt på en af kungl. hofkapellets
symfonikonserter, då han utförde Chopins
E-moll-konsert. Vid en annan sådan
konsert 1886 å Kungl. Operan har han
äfven spelat pianostämman till Hans
von Bronsarts konsert. Flere gånger
har han dessutom uppträdt offentligt,
såsom vid Filharmoniska sällskapets
och Aulinska kvartettens konserter, etc.
Richard Anderssons verksamhet
såsom lärare och ledare af Musikskolan
har icke lämnat honom tid öfrigt att
på senare tid egna sig åt tonsättning.
Hans kompositioner äro därför mest
af äldre datum. Bland dem kunna
vi nämna en Pianosonat, som 1889 ut
gafs af Musikaliska konstföreningen,
Schwedische Tänze, först utgi fra i
Tyskland, sedan på svenskt förlag: Skiszer
för piano, 3 häften, det första
tilleg-nadt fröken Hilda Thegerström, det
andra fröken Dot Petersen; Skuggor
och Dagrar, en samling pianostycken,
som prisbelönad« s vid en af denna
tidnings redaktion aLetäld täflan 1885,
i hvi’ken samling en del af »Skizzerna»
ingingo. Till ett par »Pianoalbum»,
ut-gifna af Abr. Lundquist och af
Gehr-mau har ock Andersson lämnat bidrag,
likasom pianostycken till den af d:r
Karl Valentin redigerade tidskriften
»Svensk Sång», hvilken, innehållande
piano- och sångstycken, utkom för en
tio år sedan. Förra året utkom af
honom ett häfte af 12 Sånger med
utsatt kompositioDStid, den äldsta fiån
1869, den nyaste skrifven 1907.
Dessa sånger, som väckte rätt mj-cken
uppmärksamhet, anmäldes i denna
tidning strax efrer deras publicerande.
Af Rich. Anderssons pianoelever ha
många uppträdt offentligt och gjort
sig bemärkta Bland dem kunna
nämnas Knut Andersson, som 1889 på
en Operans symfonikonsert spelade
pianokonsert af Sgambati och sedan
länge verkade i Tyskland, Vilhelm
Stentammar, Knut Bäck, John G.
Jakobsson, Anna Charlie, Astri
Andersen, Manolita d’Anduaga (Rosetti),
Astrid Benvald; af senare tids elever,
hvilka låtit höra sig på hans
elevkon-serter med orkester kunna nämnas
frökn. Kerstin Runbäck, iDga
Pettersson, bröderna Gustaf och John Heintze,
Julius Rabe m. fl.
Richard Andersson invaldes 1891
till ledamot af Musikaliska akademien.
Heinrich Knote.
Kgl. teaterns nye gäst, K.
kominar-sångaren vid hofoperan i München,
Heiurich Knote, som nu engagerats
hufvudsakligen för framförandet af
»Nibelungens ring», är en af Tysklands
förnämsta operasångare inom
tonarfac-ket. Den världsberömde sångaren har
till och med blifvit kallad »den tyske
Carnso »
Heinrich Knote är född d. 20 nov.
1870 i München, son af en
öfverin-spektor vid ett försäkringsbolag
därstädes. Denne afled emellertid då
sonen Heinrich endast var åtta år
gammal, efterlämnande hustru och sju barn
i torftiga omständigheter. Den för
handelsståndet bestämda gossen sattes
in i realskolan, efter hvars
genomgående han på moderns önskan sattes i
urmakarlära. Hans böjelse för sång
och föredragstalang väckte
uppmärksamhet, och genom inflytande af rika
cch kontsälskande vänner beslöt Knote
att systematiskt utbilda sin vackra
röst för skickliga lärare, sålunda blef
han först lärjunge vid Münchens k
musikaliska akademi, hvarest han dock
stannade blott ett par månader emedan
man där fann hans röst »för svag och
obetydlig» för att han kunde hoppas
på framgång å operascenen. Han
började då att taga privatundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
