Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 4 Januari 1912 - Adolf Wiklund (med porträtt) - Sven Kjellström (med porträtt) - Andreas Hallén (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1903 erhöll VViklund
statsstipendium för komposition och studerade ett
år i Paris, diir han samtidigt var
organist i Svenska kyrkan. Ar 1905
erhöll han Jenny Linds-stipendiet för
studerande i utlandet och vistades 2 dr
1 Berlin, där han som pianist
fullkomnade sina studier hos den utmärkte
läraren prof. James Kwast. År 1907
kom han genom dåvarande
kronprinsessan Victorias bemedling till Karlsruhes
hofteater såsom kapellmästarevolontär.
År 1908 finna vi honom åter i Berlin
såsom repetitör vid kejserliga operan,
och samtidigt var han kapellmästare
och instuderare vid den berömda
sångerskan Etelka Gersters operaskola
därstädes. Därifrån fick han kallelse
från våi Operas direktion att blifva
dirigent för hofkapellet. Vid midten
af maj förra året gjorde hr Wiklund
sin debut som sådan vid uppförandet
af »Den vilseföida» och har sedan
varit fästad vid kgl. teatern, efter det hr
Voghera vid slutet af det förra
spelåret lämnade densamma. Hr Wiklund
har vid flere tillfällen på konserter
ådagalagt sin stora förmåga som pianist.
Såsom komponist har hr Wiklund
ådagalagt en aktningsvätd förmåga.
Af hans större kompositioner må
nämnas en Konsertuvertyr, Fdur, som först
uppfördes 1907 af Konsertföreningen
och i maj förra året på en
Operakonsert: Konsertstycke för piano och
orkester; Pianokonsert med orkester; en
Stråkkvartett; Två Violinsonater; för
pianosolo: Sonat op. 5; Fantasistycke,
op. 3 n:o 1 (1906); Andante op. 6;
Dre i Intermezzi op. 8 (1906), tillegnade
den ansedda pianisten fru Kwast-Hodapp,
hans ofvan nämnda lärares maka; 4
Lyrische Stiir.ke, op 14; Stämningar,
6 pianostycken; för en röst med piano:
»Lykken i min Sjtelt» och »Jeg synes,
att verden skinner», op. 7, n:o 1 och
2 (1905), Vier Lieder op. 9 (1906); 2
Sånger (1904); Fyra Sånger op. 12:
n:o 1 »På floden», 2 »Sof oroliga
hjärta», n:o 3 »Som mandelblom», n:o 4
»Ved Söen» (i särskilda häften). Detta
hvad vi kunna erinra oss om hans
tonsättningar. Artalen, som angifvas, af-
j se utgifningstiden. En broder till Adolf
Wiklund är den sedan länge hos oss
bekante pianisten ocb ackompagnatören,
konservatorieläraren Viktor Wiklund,
som på senare åren äfven gjort sig
känd som dirigent, och hvars maka
Hedvig Wiklund är en framstående
förmåga som violinist.
"W
Sven Kjellström.
Det är just ej något hedrande bevis
på den musikälskande publikens smak
och konstförstånd i vår hufvudstad, då
en så ädel konstart som
kammarmusiken ej • är en lockelse för densamma.
Och likväl ha vi här haft utmärkta
förmågor att bjuda på. Vi ha under
20 år haft Aulinska kvartetten ocb
under senaste åren den ypperliga trion
Märtba Ohlson, Rundqvist och Lindhé,
men publikan på deras soaréer har
varit rätt tunnsådd, oaktadt
konsertlokalerna varit små. Medan våra inhemska
konstnärer ha vnrit så tillbakasatta, bar
den utländska Briisselkvartetten haft
fullt hus på sina konserter i
Musikaliska akademien. Aulin med sin
kvartett skuddade stoftet af sina fötter här
och slog sig ned med den i Göteborg,
där utnämnd kapellmästare vid dess
Orkesterförening. Då bildade sig här
förra året ett nytt kvartettsällskap
genom vår högt ansedde violinist Sven
Kjellström, som från .den ofvannämnda
trion förvärfvade sig hrr Axel
Runn-qvist och Carl Lindhé samt därjämte
en här förut obekant god violinist, hr
Fr tz Johansson. Men skulle väl denna
stråkkvartett kunna hoppas bättre öde
än den Aulinska? Vi ha ej fullt reda
på om det var hr Kjellström, som tog
initiativet; alltnog, för kammarmusiken
intresserade personer bildade, då man
nu hade hans kvartett att påräkna, en
»kammarmusikförening» med värfvande
af ett antal abonnenter på en serie
konserter, så stort att det fyllde hela
Musikaliska akademiens stora sal, och 5
af dessa konserter ha nu gått af
stapeln, äfven med biträde af pianister och
andra medverkande.
Hr Kjellberg, som nu ett par år
varit stadigt bosatt i Stockholm, har
under denna tid allt emellanåt dels gifvit
egna konserter, dels medverkat vid
andra och årligen äfven låtit höra sig i
landsorten. Till det porträtt af honom,
som illustrerar detta nummer, vilja vi
nu bifoga några biografiska notiser.
Sven Kjellström är född den 30
mars 1875 i Luleå. Vid 4 års ålder
kom han till Hudiksvall och började då
på egen hand, under det han i denna
stad gick i skola, att spela violin. Ar
1889 vann han inträde vid vårt
konservatorium, och fick en god, af honom
mycket värderad ltrare i prof. C. J.
Lindberg. Sju terminer studerade han
vid detta läroverk. Efter några års
anställning i k. hofkapellet, samt några
års konserterande i Stockholm och
landsorten, erhöll han genom vänner och
gynnare här medel att resa till Paris
1S97. Där fick han under tre år ostördt
ägna sig åt studier vid konservatoriet
för Remy, läraie i violinspelning. Efter
dessa tre år sökte han plats bos
Co-lonne, och bland 57 sökande erhöll han
plats i hans berömda konsertorkester
som l;e violinist och stannade i 5 år
hos honom, hvarefter han ägnade sig
åt gifvande af lektioner och
konserterande. Under alla dessa år var
Kjellström hemma i Sverige under somrarna
och konserterade, dels i Stockholm, dels
i landsorten, oftast tillsammans med
den i England bosatte, f. d.
konservatorie-eleven pianisten Alfred Roth, med
hvilken han ock uppträdde i Kristiania och
i London flere gånger. Nästa år äm
nar han med honom göra sin 10:de
höstturné i Norrland. Han har äfven
konserterat i Tyskland, i Karlsruhe, på
vår drottnings rekommendation, och i
Berlin med Philharmoniska orkestern.
På sina utländska konserter har han
med förkärlek uttört svensk musik.
Under vistelsen i Paris var han
medlem af Vi ardot-k vart etten.
Sedan Kjellström nu i lugn slagit
ned sina bopålar i Stockholm, trifs han
här väl, helst som han i förening med
andra intresserade lyckats stifta
»Kammarmusikföreningen» och blifvit anställd
såsom musikchef och primarie i
Mazér-ska kvartettsällskapet härstädes. För
ett år sedan erhöll han af en
konst-mäcenat 15,000 kronor till inköp af
en utmärkt Ruggeri-violin.
I Paris blef Kjellström 1905 utnämnd
till Ofiicier d’Académie.
Andreas Hallén.
Slutet af förra året var märkligt
nog för vår f. d. hofkapellmästare och
äldste, nu lefvande tonsättare af rang,
Andreas Hallén. I slutet af december
fyllde han 65 år och d. 16 okt. kunde
han fira 30-årsjubileum med sin första
opera Harald Wiking, som 1881 den
dagen hade premiär på Stadtteatern i
Leipzig och räknas för att vara det
första försöket med Wagner som
förebild i hans musikdrama-stil.
Detta har gifvit oss anledning att
sedan »Harald Wiking» efter 22 års
hvila återupptagits på vår operascen
meddela hans porträtt jämte en
kort biografisk skiss. Utförliga
biografier öfver honom ha förut varit
införda i denna tidning. I fråga om hans
förstlingsopera gals densamma här
första gången 1884 och senast i april
1889, då personalen utgjordes af frk
Ek, fru Edling, hrr F. Brun,
Lund-qvist, Nygren, Grafström och
Rundberg.
Andreas Hallén är född den 22 dec.
1846 i Göteborg. Han bar studerat
musik vid Leipzig-konservatoriet för
Rbeinberger och ltiets 1866—71 och
var efter återkomsten till Göteborg
dirigent för dåvarande musikförening
1872—78, vistades sedan i tre år som
sånglärare och musikreferent i Berlin.
Hösten 1884 kom hr Hallén till
Stockholm och gaf konsert här i Musikal,
akademien. Han blef då vald till
kordirigent för det nybildade
»Filharmoniska sällskapet», som d. 10 mars 1885
gaf sin första konsert, och hvars ledare
han sedan var i 10 år. Från 1892
till 1897 var Hallén kapellmästare vid
Operan. Han blef 1884 ledamot af
Musikaliska akademien. Hösten 1902
flyttade han till Malmö och bildade där
»Sydsvenska Filharmonien», som den 2
nov. 1903 där gaf sin första konseit
och sedan konserterat flerstädes i Skåne
etc. och äfven i Köpenhamn.
Som operakomponist uppträdde hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
