Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Förklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förklaringar
Ordlistan upptar dels enkla ord med
deras böjning, dels vanligare
sammansättningar, särskilt sådana som kan vålla
någon svårighet vid stavningen. För
sammansatta ord anges vanligen inte
böjningen; den är då densamma som för ordets
senare del.
Böjningen visas genom ändelser, t. ex.
hund -en; -ar, hitta -de. Flertalsformen
(pluralis) står alltid efter ett semikolon,
alltså hund -en; -ar. Är pluralis densamma
som singularis (entalsform), anges den
genom likhetstecken, t. ex. gräs -et; =.
Om ordet inte har någon pluralis, finns
det inte heller något semikolon, t. ex.
grönska -n.
Det är ju mycket vanligt, att ändelsen
inte lägges till hela ordet. Det heter
sålunda inte pojkear utan pojkar. I sådana fall
avdelas ändelsen från resten av ordet
genom ett snedstreck, t. ex. pojk/e -en; -ar,
flick/a -an; -or, häng/a -de -t -d, föråldr/ad
-at. Vid svårare sammansatta ord avdelas
på samma sätt den senare
sammansättningsdelen, t. ex. för/öda -ödde -ött, blek/lagd,
-lagt.
Parentes kring en eller ett par bokstäver
upplyser om att dessa bokstäver kan
utelämnas och orden alltså ha antingen längre
eller kortare former. Sålunda betyder
femtion(de)del att man kan välja mellan
femtiondel och femtiondedel. Parentesen
används ibland också vid ändelserna, t. ex.
kemi- (e)n, där man alltså kan välja mellan
kemin och kemien. Ibland används i stället
för parentes avdelningstecknet, t. ex.
bagar/e -en l. -n; = (l. betyder eller). Man
kunde här också skrivit bagare, bagar(e)n.
Betoning anges med punkt under den
betonade vokalen, t. ex. ranson. Om uttalet
inte framgår av stavningen, ges det inom
klämmer, t. ex. loge [låsj], varvid alltså
å-ljudet tecknas med å och sj-ljudet med sj.
Några ord stavas på olika sätt, t. ex.
voffla eller våffla. Ibland kan man välja
mellan olika ändelser, t. ex. fingret eller
fingern, fröna eller fröen. I sådana fall står
det ett l. mellan de båda möjligheterna:
voffla l. våffla, fingret l. fingern, fröna l.
fröen.
Vissa ord kan antingen skrivas i ett ord
eller delas i två. I sådana fall står bägge
formerna, t. ex. spritt ny l. sprittny.
Sammansatta ord kan ibland vid
avstavning få tre medljudstecken (konsonanter)
efter varandra, t. ex. tillåta, som avstavas
till-låta. Den senare möjligheten står då
inom parentes (till-låta).
Om ett ord endast förekommer i
vardagsspråket, meddelas detta genom ett
vardagl., t. ex. sjuttio, vardagl. sjutti.
Vid svårare ord har ordförklaring givits
med kursiv stil, t. ex. rakitis engelska sjukan.
Då ordet ej kan utbytas mot ett annat, har
förklaringen satts inom parentes, t. ex.
melon (frukt). Vanlig stil har använts för
att ange om ett ord är böjningsform av ett
annat, t. ex. ljög (av ljuga).
Ibland uttalas två ord på samma sätt
men har helt olika stavning och betydelse.
De vanligaste av dessa ord har påpekats
genom att efter det ena ordet satts ett
likalydande med annan stavning, t. ex.
gärna. Jfr hjärna.
På sid. 106 står det några sådana ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:01:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svord66/0007.html
