Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kalmar län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalmar län
579
fiskalsdistrikt: Ukna, Lofta, Gamleby,
Hjorteds, Södra Vi, Hultsfreds, Tunaläns,
Målilla, Virserums, Högsby, Oskarshamns,
Rockneby, Kalmar, Vassmolösa, Nybro,
Vis-sefjärda, Karlslunda, Torsås, Åkerbo,
Borgholms, Mörbylånga oeh Degerhamns.
Väghållningsdistrikt: Norra Tjusts hds, Södra
Tjusts hds, Tunaläns hds, Sevede hds,
Aspelands hds, Handbörds hds östra,
Handbörds hds västra, Norra Möre hds, Stranda
hds, Södra Möre hds, Åkerbo hds, Runstens,
Slättbo, Ölands Södra mots.
Lantmäteri-distrikt: Kalmar södra, Kalmar norra,
Ölands, Oskarshamns, Högsby, Vimmerby
och Västerviks. Provinsialläkardistrikt:
Gamleby, Vimmerby, Mörtfors, Målilla,
Högsby, Kalmar, Emmaboda, Söderåkra,
Borgholms, Mörbylånga, Grönskåra, Nybro,
och Stranda. Veterinärdistrikt: Torsås,
Hossmo, Rockneby, Mönsterås, Oskarshamns,
Högsby, Borgholms, Mörbylånga, Nybro,
Emmaboda, Västerviks, Vimmerby, Målilla,
Mörtfors och Gamleby, a K. är uppdelat på
två landsting och två hushållningssällskap;
de norra omfatta Norra Tjusts, Södra Tjusts,
Sevede, Tunaläns och Aspelands lidr,
städerna Västervik och Vimmerby; de södra
omfatta Handbörds, Stranda, Norra Möre
och Södra Möre hdr, Öland, städerna
Kalmar, Oskarshamn, Borgholm och Nybro.
Norra landstingets område tillhör
Linköpings stift och södra landstingets Växjö
stift. cd K. bildar tillsammans med Gotl.
län en valkrets med 7 riksdagsmän till första
kammaren samt är egen valkrets med 9
riksdagsmän till andra kammaren, en
Stapelstäder äro Kalmar, Oskarshamn och
Västervik, som alla ha tullkammare och
transito-upplagsrätt. Under Kalmar lyda
tullexpeditioner i Bergkvara, Borgholm, Degerhamn
och Mörbylånga, under Oskarshamn
tullexpedition i Figeholm och tullstation i
Mönsterås. cd Kommunikationer. Länets tätt
bebyggda trakter förbindas genom
järnvägslinjer, på senare tid kompletterade av
busslinjer. Bussnätet är särskilt tätt omkring
Kalmar, Nybro och Vimmerby samt i Tjusts
kustbygder. Järnvägar, öppnade för allmän
trafik: längd inom länet (1930) 905 km,
därav 213 enskilda normalspåriga och 692
enskilda smalspåriga. Staten äger ingen
jvg inom K. Enskilda normalspåriga:
Kalmar jvg, 99,2 km, varav
Kalmar—Emmaboda (tillstånd till öppnande för trafik
1874) 56,4 km och Nybro — Sävsjöström
(1876) 42,8 km. Karlskrona — Växjö jvg
(1874) 113,4 km. Nässjö — Oskarshamns
jvg (1874) 148,4 km. Östra Centralbanan,
139,7 km, varav Linköping — Vimmerby —
Hultsfred (1877, 1902) 121,4 km. Enskilda
smalspåriga: Kalmar — Berga jvg (1897)
76,6 km. Kalmar — Torsås jvg (1899) 39,2
km. Ljungbyholm — Karlslunda jvg
(Ljungbyholm — Påryd, 1908) 18,4 km.
Mönsterås jvg (Mönsterås — Grönskåra —Fagerhult,
1902, 13, 16) 69 km. Norsholm —
Västervik—Hultsfreds jvg, 202,4 km, varav
Åtvidaberg—Västervik (1879) 77,1 km och
Jenny—Hultsfred (1879) 66,1 km. Vimmerby—
Ydre jvg (1924) 29,9 km.
Ruda—Oskarshamns jvg (1907) 32,6 km. Ruda—Älghults
jvg (Ruda—Älghultsby, 1922, 23) 45,6 km.
Vetlanda jvgr, 80.4 km, varav Vetlanda—
Målilla (1906) 50,6 km. Växjö—Åseda—
Hultsfreds jvg, 115 km, varav
Åseda—Vir-serum—Hultsfred (1911, 22) 55 km. Östra
Blekinge jvg, 65,3 km, varav Gullberna—
Torsås (1899) 43,2, Torsås—Bergkvara
(1903) 6,6 km och Torsås—Gullaboby (1917)
15,5 km. Ölands jvgr, 150,8 km, varav
Borgholm—Ottenby (1910) 95,9 km och
Borgholm—Böda (1906) 54,9 km. Allmänna
vägar (1929): 938 km landsvägar, 2 599 km
bygdevägar. Busslinjer (1931): 68 linjer,
1819 km, 92 busstationer med jvgsförb.
Sjöfart (1929). Inrikes: ank. och avg.
fartyg 23 689, nettoton 3 241523. Utrikes: ank.
och avg. fartyg 1745, nettoton 728 570. I
K. hemmahörande fartyg: ång- och motorf.
48, nettoton 29 861, segelf. 133, nettoton
8 371. cd Nära hälften av länets befolkning
sysselsattes av jordbruk med binäringar. Av
dessa är särskilt mejerihanteringen av vikt.
K. har även betydande industri, främst
trävaruindustri, som företrädes av talrika mindre
sågar o. d. samt en större träförädlingsfabrik
i Västervik. Metall- och maskinindustrien
representeras bl. a. av järnbruk i
Ankarsrum, Gunnebo och Överum, kopparverk och
skeppsvarv i Oskarshamn. Viktiga
industrigrenar äro vidare byggnadsverksamhet
samt jord- och stenindustri med
cement-fabrik i Degerhamn, tegelbruk i Nygärde,
glasbruk, särskilt inom Madesjö kn, det
största i Pukeberg, samt stenhuggerier i
skärgården, framför allt mellan Figeholm och
Mönsterås. Livsmedelsindustrien representeras
främst av ångkvarn, margarin- och oljefabrik
i Kalmar, sockerfabrik i Mörbylånga och
bryggeri i Oskarshamn. Av övriga
storindustriella anläggningar märkas
tändsticksfabriker i Kalmar och Västervik,
ackumulatorfabrik i Oskarshamn, sulfit- och pappersbruk
i Emsfors och Hällefors, sulfatcellulosafabrik
i Ed och kartongfabrik i Västervik. De
viktigaste kraftverken i K. äro Blankaström,
Högsby samt Övre och Nedre Finsjö, alla vid
Emån. Handel och samfärdsel äro även
viktiga inkomstkällor, framför allt i
hamnstäderna Kalmar, Oskarshamn och Västervik,
som ha ångb.-förb. med närbelägna
kustorter på fastlandet, med Öland samt med de
flesta större svenska och flera utländska
hamnstäder, cd För undervisningen är sörjt
genom högre allm. läroverk i Kalmar och
Västervik, högre flickskolor i Kalmar,
Oskarshamn och Västervik, dessutom
samrealskolor i Vimmerby, Oskarshamn, Borgholm
och Mönsterås samt kommunala
mellanskolor i Nybro och Torsås. I Kalmar finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
