Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kalmar läns norra landstingsområde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
Kalmar läns norra landstingsområde—Kalmarsund
vidare folkskoleseminarium (för lärarinnor)
och småskoleseminarium, navigationsskola,
teknisk yrkesskola m. m. Folkhög- och
lantmannaskolor finnas i Gamleby och Högalid,
lantmannaskola i Högsby på fastlandet,
folkhögskola i Skogsby på Öland, cd Lasarett
finnas i Kalmar, Västervik, Oskarshamn och
Borgholm, länssanatorium vid Målilla,
epidemisjukhus i Västervik, Vimmerby,
Oskarshamn, Kalmar och Nybro, statens anstalt för
vård av sinnessjuka (S:t Gertruds
sjukhus) i Västervik och kommunala
sinnessjukhus i Kalmar och Högsby, cd Statistik.
Areal (1931): 11 540 kvkm, varav 10 959 land.
Ägoslag (1927): åker 191673 har, trädgård
2 164, slåtteräng 14 608, ordnad betesäng 938,
annan betesäng 57 046, skogsmark 642 512
och övrig mark 186 924. Folkmängd 129 548
år 1800, 202178 år 1850, 227 625 år 1900,
231065 år 1921, 231551 år 1931.
Yrkesfördelning (1920): jordbruk med binäringar
45,7 °/o, industri och hantverk 27,8, handel
och samfärdsel 10,3, allmän tjänst m. m. 2,9,
husligt arbete 2,7, f. d. yrkesutövare m. fi.
10,6. Taxeringsvärde å skattepliktig
fastighet (1930): å jbrf 280 553100 kr., varav
203 629 460 jbrv, 74 616 340 skgsv och
2 307 300 tomt- o. industriv., å a. f. 214 698 150.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930):
å jbrf tillhörig kommuner m. fi. 18 000 kr.,
å a. f. tillhörig staten 6 722 600, kommuner
m. fi. 31528 600. Till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst (1930): svenska
aktiebolag och solidariska bankbolag 5 493 298
kr., andra skattskyldiga 117 605 961. Antal
skattekronor (1931): 993 365.
Brukningsdelar (1927): 17 113, därav under 20 har
åker 15 042, 20—50 har 1675, 50—100 har
284, över 100 har 112; brukade av
arrendatorer 3 351. Åkerjordens fördelning (1927) :
vete 13 282 har, råg 25 368, korn 8 383, havre
38 980, blandsäd 7 422, baljväxter 393,
grönfoder 3 496, potatis 8 227, sockerbetor 1890,
foderrotfrukter 5 186, vall 57 898, andra
växt-sl. 250 och träda 20 898. Skörd (1930): vete
34 391 ton, råg 39 892, korn 12 346, havre
60 847, blandsäd 17 647, baljväxter 1624,
potatis 97 540, sockerbetor 45 650,
foderrotfrukter 187 243, hö från odlad jord 196 924, hö
från naturlig äng 23 097, halm 241 711.
Husdjur (1927): hästar 33 586, nötkreatur 166 801,
får 72 042, getter 76, svin 64 662, fjäderfän
422 052, varav höns 314 729 och bisamhällen
10 717. Mejerihantering (1929):
andelsmejerier 80, gårdsm. 5, gårdsuppköpsm. 6,
upp-köpsm. 20; tillverkat smör 4 492 ton, ost
395 ton. Industri och bergsbruk (1929):
antal arbetsställen 612, arbetare 12 696,
drivkraft, effektiva hkr 39 383, därav elektriska
motorer 26 725. cd Historik. Fastlandsdelen
av det nuvarande länet benämndes under
medeltiden "Kalmarna foghati" och var ett
särskilt hövdingedöme. Då Kalmar
landshöv-dingedöme bildades genom 1634 års
regeringsform, bestod det av dåvarande Kalm.
län samt Öland. Detta hövdingedöme
sam-manslogs 1645—55 med Kron. län och 1669
voro alla tre smålandslänen förenade till ett,
Jönk. län. Kalm. län utbröts efter en tid
och blev självständigt men sammanfördes
1679 åter med Kron. län och 1680 dessutom
med Blek. län. Kalm. län fick emellertid
1683 egen landshövding, men dess
förbindelse med Blekinge upplöstes icke förrän
1714. Öland bildade under åren 1819—24
eget län. Sin nuvarande omfattning fick
länet alltså efter 1824.
Kalmar läns norra landstingsområde
omfattar Norra Tjusts, Södra Tjusts, Sevede,
Tu-naläns och Aspelands hdr samt städerna
Västervik och Vimmerby. Areal (1931): 576 234
har, varav 531 998 land. Folkmängd (1931):
93 877.
Kalmar läns södra landstingsområde
omfattar Handbörds, Stranda, Norra Möre och
Södra Möre hdr, Öland samt städerna
Kalmar, Oskarshamn, Borgholm och Nybro.
Areal (1931): 577 737 har, varav 563 867
land. Folkmängd (1931): 137 674.
Kalmare, 123 n5. Gård och lghtr i Blek.
län, Backaryds kn. cd Gården omfattar K. nr
1, l/4 mtl, Backaryd nr 1, 15/48 mtl, äg. kamrer
Karl Person, Stockholm; areal 221,9 har,
därav 31,6 åker, 160 skog, txv å jbrf 66 800
kr., därav 42 700 jbrv och 24100 skgsv, å
a. f. 1000. cd Sju lghtr txv å a. f. 56 500 kr.
Kalmarmöllan, 1.11 A a, b2. Kvarn i Malm.
län, Risekatslösa kn. Txv å a. f. 8 000 kr.
Kalmarsund, 124 q5,6,134 q2, q, r3, r4,135 rö, 6,
145 r, s3. Vattnet mellan Öland och
fastlandet; är i sin längdriktning SSV—NNO
ung. 140 km långt. Bredden varierar från
c:a 3 km vid sundets mitt mellan
Skäggenäs och Stora Rör till vid pass 22 km vid
Ölands södra udde och 20 km vid norra
udden. Vid medelgoda siktförhållanden ser
man överallt land tvärs över sundet.
Sundets södra del, från sydgränsen upp till
Kalmar, är ett ganska rent farvatten med
tämligen jämnt stigande djup från omkr. 30
m i sydligaste delen till 10 à 12 m ett par
km sydvart från Kalmar. Anmärkningsvärd
uppgrundning är emellertid Utgrunden (se
d. o.), mellan Bergkvara och Degerhamn, för
vilken fyrskeppet med samma namn ligger
som skydd. Norra delen av sundet ung.
ned till fyren Dämman är likaledes ett öppet
och tämligen rent farvatten med djup
varierande mellan 25 och 45 m. Den höga
gra-nitön Jungfrun ligger här isolerad mitt ute
i sundet. Midbredan och Bennen 8 km nord
till väst från Jungfrun äro för större fartyg
farliga grund. Farvattnet från Dämman
sydvart förbi Borgholm och Skäggenäs ned mot
Kalmar är avsevärt orent och svårnavigabelt.
Vid Kalmar är sundet grundast.
Huvudfarleden här, Kalmarsunds djupränna, har ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
