Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning / 793 (1932) Author: Karl D. P. Rosén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Malmö fögderi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

224. Fabriksindustrien (1929): antal
arbetsställen 417, arbetare 18 465, drivkraft
effektiva hkr 34 922. Sjöfart (1929). Inrikes: ank.
och avg. fartyg 4 487, nettoton 1 900 541.
Utrikes : ank. och avg. fartyg 9 414, nettoton
4 606 810. I M. hemmahörande fartyg:
ång-och motorf. 35, nettoton 19 324, segelf. 2,
nettoton 117. = Historik M. (Övre Malmö)
nämnes första gången under 1100-talet. Det vid
stranden liggande fiskläget Nedre Malmö,
som fick betydelse genom det då för tiden
rika sillfisket i Öresund, blev emellertid det
egentliga ursprunget till Malmö. Redan år
1275 omtalas M. som stad. Under 1300-talet
var M. en huvudort för den tyska Hansans
intressen i Danmark. De äldsta bevarade
privilegiebreven av 20/12 1353 oeh 21/12 1360. Åren
1444—1535 var M. myntort (1444—1481
Danmarks enda). Under Kristian II:s tid spelade
M. en betydelsefull roll. Malmö recess
undertecknades i rådhuset år 1524 av Fredrik I
och Gustav Vasa. Genom Claus Mortensen
blev M. utgångspunkt för reformationens
genomförande i Lunds stift. Borgmästaren
Jörgen Kock satte sin prägel på stadens
utveckling under 1500-talet. M. blev svenskt år
1658, varvid försvarsverken iståndsattes. År
1677 belägrade danskarna M. utan framgång.
Vid befästningsarbetenas avslutande år 1697
var M. Sveriges starkaste fästning.
Befästningarna raserades under 1800-talets början
utom Citadellet, som användes till fängelse.
Den första hamnen tillkom under 1700-talets
mitt, varefter handel och näringar gingo
framåt. Under 1830-talet började för M.
den stora utvecklingen till rikets tredje stad.
Märkliga data: Matts Kettilmundsson och
svenskarna härjade år 1318; under 1500-talet
flera svåra belägringar; mot århundradets
slut härjade pesten; sillfisket avtog och
stadens betydelse minskades; år 1528 trycktes
i M. den första danska psalmboken; år 1712
bortrycktes av pesten mer än hälften av den
redan förut fåtaliga befolkningen.

Rune Norberg.

Malmö, Malmöhus slott.

Malmö, Jörgen Kocks hus.

Malmö fögderi i Malm. län. Omfattar Oxie
och Skytts hdr; landsf.-distr.: Oxie, Vellinge
och Svedala. Areal (1931): 46 884 har, därav
46 220 land. Folkmängd (1931): 36141.

Malmö redd, 111 f2,I.4 b2. Fyrskepp i Malm.
län, 5 km NV från Malmö hamn, utrustat
med tyfon för mistsignalering. Fyrens
lysvidd är ung. 15 km. Lotsar från Malmö
lotsstn uppassa ombord å fartyget.

Malmöhus län, 101, 102, 111, 112, 121.
Indelning. Städer: Malmö (residensstad), Lund,
Landskrona, Hälsingborg, Eslöv, Ystad,
Trälleborg och Skanör med Falsterbo. Köpingar:
Svedala, Skurup och Hörby.
Municipalsamhällen: Mölle, Arild, Höganäs, Viken, Bjuv,
Teckomatorp, Marieholm, Kävlinge,
Furulund, Veberöd, Lomma, Åkarp, Arlöv,
Anderslöv, Vellinge, Sjöbo, Löberöd och Höör.
Egentliga landskommuner: 234. Härader:
Luggude, Rönnebergs, Onsjö, Harjagers,
Torna, Bara, Oxie, Skytts, Vemmenhögs,
Ljunits, Herrestads, Färs och Frosta.
Domsagor: Luggude,
Rönnebergs—Onsjö—Harjagers, Torna—Bara, Oxie—Skytts,
Vemmenhögs — Ljunits — Herrestads, Färs hds,
Frosta—Eslövs. Tingslag: Luggude hd och
tgslg, Rönnebergs, Onsjö och Harjagers
hds tgslg, Torna och Bara hds tgslg,
Oxie och Skytts hds tgslg, Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads hds tgslg, Färs
hd och tgslg, Frosta hd och tgslg, Eslövs
tgslg. Fögderier: Hälsingborgs,
Landskrona, Eslövs, Lunds, Malmö, Ystads och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>