- Project Runeberg -  Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I : ortbeskrivning /
1062

(1932) Author: Karl D. P. Rosén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skåne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1062

Skåne

Foto H. Nelson.
Skåne. Bokskog vid Bökebergsslätt,
backmorän-landskap.

raste månader medan augusti är
nederbörds-rikast.

Den naturliga växtvärlden är till största
delen undanröjd från slätternas Skåne.
Urbergsområdets moränmark är dock alltjämt
till större delen ett skogsland. Linderödsåsen
är till hälften och gränstrakterna mot
Småland till två tredjedelar skogklädda samt ha
ej obetydliga mossmarker. Barrskogen
dominerar delvis, men den är till stor del ej
naturens verk. Tallen har här funnits vild,
men granen, som finns vilt växande blott i
ett 20 à 30 km brett bälte S om
Smålandsgränsen, har varit omhuldad och planterats
överallt, även nere på slätten. Den växer
fort, men blir ej förstklassig till virket och
bidrar ej till den sydskånska
landskapsbildens förskönande. Mycket stora arealer
tall ha planterats på flygsandsfälten, såsom
vid Ängelholm, på Skanörhalvön och vid
Ystad.

Lövskogen förhärskar eljest och det är
främst boken, som är Skånes lövträd. Den
kläder kullarna i Skånes
backmoränland-skap på ömse sidor om Romeleåsen,
vanligen inom de stora godsens område, men även
urbergsplatåerna och horstarna ha mycket
bokskog, och ge i försommarskrud en
förökad fägring åt landskapet — en syn som
ingen skåning glömmer och som han saknar
i det övre Sverige. För honom finnes ingen
vackrare skog än bokskogen.
Man skulle vänta att i ett så av kulturen
omvandlat landskap djurvärlden vore mycket
decimerad. Och det är givetvis sant, att
utrymmena för densamma ej äro så stora, men
det milda klimatet och den rika
växtligheten gynna densamma och jaktvården på
de skånska storgodsen hör till den äldsta
och bästa i vårt land. Därför är också
djurvärlden rik och mångskiftande. Älgen
finnes i urbergsområdets skogar, rådjuret
trivs överallt; dovhjort och t. o. m.
kronhjort träffas på enstaka gods skogar.
Rapphönan och fasanen äro karaktärsfåglar för
slätten. Storken har i översvämningsmarker
kring åarna och mossjöar på slätten ännu

näringsmöjligheter. Men den har minskats
i antal. Storkparen inskränka sig till ett
tjogtal — det är framför allt utefter
Käv-lingeån, som man kan tala om ett stråk av
storkbon. Hägern bildar kolonier på flera
ställen.

Sydvästslätten är till 3/4 odlad. Endast
mycket små delar (Moslätten) ha under
halva ytan åker. Det är Sveriges mest
uppodlade område. Lund-Landskrona-slätten och
Söderslätt är så gott som en enda åkermatta,
blott bruten av gårdarnas lummiga träd och
vägarnas alléer. De centrala delarna av
Kristianstadsslätten äro odlade till över
hälften av ytan.

N om linjen
Simrishamn—Ringsjön—Söderåsen tar Nordskåne vid, där skogen har
överhand.- Den goda mylla som bildats av
lövskogen, det gynnsamma klimatet och
kulturens ålder äro dock viktiga faktorer att
ihågkomma, då man jämför Skånes
urbergslandskap med det övre Sveriges.
Linderödsåsen är dock odlad till över 1/3 av ytan och
det är först i det breda gränsbältet upp mot
Smålandsgränsen, som den odlade marken
blir blott 15—20 °/o av ytan.
Sydvästslätten är Sveriges rikaste
åkerbruksbygd. I kustområdena dominera
vetet, kornet och sockerbetorna; tillsammans
ha de större odlingsareal än vallen, medan
råg och havre inta relativt små ytor. Där
jorden blir sandig, som på Vombslätten och
i de inre något kyligare delarna av slätten,
vinner rågen i betydelse. En ännu större
roll spelar den på Kristianstadsslätten (på
sandområdena 1/4 av åkerarealen).
Tillsammans med omgivande skogsbygder är denna
Sveriges mest potatisodlande område med
många brännerier och stärkelsefabriker.
Sydvästslätten och Kristianstadsslätten äga
framför allt medelstora jordbruk, men mycket
stora gods finnas framförallt i den backiga
terrängen på ömse sidor om Romeleåsen och
i Ystadsbygden.

Vad Skåne betyder i svenskt jordbruk kunna
några torra siffror belysa. Detta landskap
har blott 2,7 °/o av Sveriges landareal men
15,5 »/o eller över sjundedelen av dess
åker-och trädgårdsjord. Där togs år 1930 24 °/o
av allt vete, som skördades inom Sverige,
15 %> av ali råg och 32 °/o av allt korn. Dess
sockerbetsfält gåvo 87 °/o av rikets betskörd;
38 °/o av alla foderrotfrukter togos från
skånska åkrar. Till värdet utgjorde Skånes
samlade skörd samma år 21 °/o eller över
femtedelen av landets.

Skogsbygderna ha mycket litet storbruk.
Där dominera småbruken, särskilt i
gränsområdenas skogsbygder i N.
På slätt som i skogsbygd ligga gårdarna
spridda. Här som i de flesta trakter av
Sverige ha slätternas byar sprängts genom
skiftena, även om man ännu i en och annan
kyrkby, som ej helt upplösts, kan få en
föreställning om den gamla bykaraktären

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:02:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svorter/sydbesk/1094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free