Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skåne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skåne
1061
sjön tränga in i östersjöbäekenet.
Skånekustens förlopp här beror dock på många
orsaker. I N vid Hälsingborg ha
förkastningar bidragit till den branta stranden.
Den framspringande udden vid Landskrona
beror på lösa avlagringar. Funnos ej de
mäktiga glaciala och tertiära avlagringarna
skulle Sydvästslätten vara sönderdelad av
ett djupt sund från Landskronatrakten V om
Romeleåsen till sydkustens breda inbuktning
V om Ystad. Den framspringande rundade
kusten vid Limhamn och på sydkusten vid
Smygehuk beror på att kalkstensgrunden
här ligger högre än eljest.
Kustströmmarna ha byggt ut den
egendomligt formade Skanörhalvön. De ha också
utjämnat sydkusten, som har ont om goda
hamnar. Även de bästa, Trälleborgs och
Ystads med konst anlagda hamnar, kunna
vara besvärliga att komma in i. Kusten
skjuter i SO fram i mäktigare brinkar.
Kå-sebergaåsens grusbranter och
Sandhammarens mäktiga flygsandsfält höra till Skånes
mer imposanta naturscenerier.
En mäktig kustström från S har skapat en
av Sveriges vackraste utjämningskuster —
Hanöbuktens flacka kust på Skånehalvöns
ostsida från Stenshuvud till N om Åhus. S
om Åhus på 20 km längd sträcker sig utefter
kusten ett av Sveriges största dynlandskap.
Det var på 1770-talet utsatt för en för vårt
land ganska egenartad naturkatastrof, då
Helge å, som haft sin enda mynning vid
Åhus, bröt igenom dynerna även längre sö-,
derut och på det sättet fick två
mynningsarmar.
Motsatserna inom Skåne ha, som nämnt, sin
orsak ej blott i olika jordmån utan även i
klimatet. Uppsvensken älskar ej
Skånekustens vintrar med snöslask och regn; endast
mer undantagsvis blir det en stadig vinter
med kyla. Inlandet är redan bättre. Det
snöar ej så sällan i Lund, som ligger blott
en mil från kusten, medan det regnar i
Malmö. Men därmed äro också
kustklimatets nackdelar angivna. För växtligheten
finns intet bättre klimat i Sverige med dess
långa växttid och den senare har i hög grad
gjort Skåneslätterna till de präktiga
åkerland och trädgårdstäppor de äro. Det högre
inlandet har kortare växttid och kargare
jordmån.
Februari är i regel för nästan hela Skåne
den kallaste månaden — ett bevis på
klimatets maritima anstrykning. Endast i
gränstrakterna mot Småland är januari kallare.
Följande tabell belyser de berörda
klimatiska karakteristika för olika delar av
landskapet.
Ort M ö. h. Fehr. C° Juli C’
Ystad.......... 5 0,0 16,1
Malmö ........ 3 -0,1 16,7
38 —0,7 16,5
Kristianstad ... 6 —0,5 16,8
Höör........... ,.. 80 —1,4 16,0
Västra Torup .. ... 120 —1,3 15,8
En nederbördskarta över landskapet visar
stor överensstämmelse med en höjdkarta.
Kustslätterna närmast Öresund och
Östersjön ha under 60 cm nederbörd per år. Det
högre liggande inlandet får mer regn och
snö och nederbörden stiger till 60—80 cm.
Skåne hör till Sydsveriges nederbördsrikare
västhälft. Februari och mars äro årets tor-
Skåne. Den skånska kusten i SO vid Kåseberga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
