Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Maria Eleonora. Pl. 14, 15a, 15b - Christina. Pl. 16, 17, 18, 19, 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beslöt sig for att anhålla om hennes hand. Detta må ega sin riktighet, men
likväl kan genom ännu bevarade bref ses, att konungens moder redan fyra år
förut haft giftermålet på förslag. Häraf motsäges ju ej traditionen om Maria Eleonoras
skönhet, som dessutom bekräftas af flere samtida uttalanden bl. a. af d’Ogier, som
åtföljde den franske ambassadören grefve d’Avaux till Sverige och i sin dagbok för
den 3 maj 1635 efter audiensen hos enkedrottningen skrifver: “. . . jag tror aldrig
att jag får se så mycken höflighet, parad med så stor skönhet och majestät som
hos denna drottning“. Ogier meddelar äfven att grefve d’Avaux af grefvinnan
Ebba Brahe, Jacob De la Gardies maka, erhöll “enkedrottningens porträtt, hvilket
konungen låtit måla 6 månader efter sin förmälning“; således skulle denna, 1621
utförda bild af Maria Eleonora, kommit till Frankrike.
Rörande det ofvan omtalade, minister Burenstam tillhöriga porträttet, kan nämnas
att man ej är fullt öfver ens om dess upphofsman. Egaren synes vara böjd för att
anse Mierveld vara den som målat bilden. Ett porträtt i helfigur af Maria Eleonora
befinner sig på Gripsholm och har ansetts böra tillskrifvas Johan Hoefnagel och är
måhända utfördt 1625, hvilket år denne enligt en gängse uppgift, skall ha utfört
ett porträtt af Gustaf Adolf.
Drottningens drag äro äfven flere gånger återgifna i kopparstick. Det af Lukas
Kilian, med anledning af Gustaf Adolfs porträtt, ofvan omnämnda sticket, som ofta
afbildats, återgifves ej här. Det är dateradt 1633 och ej synnerligen tilltalande som
porträtt, ehuru sjelfva sticket är utfördt med mycken bravur och högt uppdrifven
teknik; redan på 1600-talet har det varit förebild till en hel serie smärre kopparstick
af större och mindre värde bl. a. af Math. Merian, Jac. van Heyden, Baltzar
Mont-cornet (tvenne olika); ett omvändt af samma Kilianska typ med mycket dålig och
tunn gravyr finnes i den af Jac. Wendelius i Stockholm 1762 utgifna: “En Kårt
Beskrifning om den store och oförliknelige Konung Gustaf Adolphs Griftechor uti
Riddarholmskyrkan i Stockholm“ etc. etc.
Af de trenne här af bildade kopparsticken är gifvetvis det å pl. 14 det, som
har det största konstvärdet. Originalet till detta stick är, såsom af inskriptionen
erfares, utfördt af Jacob Hoefnagel, en broder till den ofvan omnämnde Johan
Hoefnagel. Denne Jacob H. var en såväl för sina oljemålningar som kopparstick mycket
känd konstnär; han säges hafva aflidit i Nürnberg år 1629. Han har dock ej utfört
sticket sjelf; det är signeradt af den bekante kopparstickaren Henrik Hondius och
synes blifvit graveradt samma år Jacob Hoefnagel dog. Det har delvis tjenat till
förebild för Maria Eleonoras porträtt på Buræi stora af V. S. Trautmann stuckna
karta. Denna af sex olika delar bestående karta var för sin tid ett stort mästerverk
samt anses vara mycket sällsynt. Konung Gustaf II Adolfs och Maria Eleonoras
porträtt i öfre venstra hörnet tala dock ej fördelaktigt för Trautmanns skicklighet
som porträttgravör. Med samma typ men i mycket mindre format finnes äfven en
gravyr af Fr. Hoeijus samt en af N. de Clerc, hvars stick dock äfven i viss mån
liknar det Kilianska, hvilket senare förekommer med olika inramningar och
inskriptioner.
Då enligt anteckning å ramen till Hondius’ stick Maria Eleonora var 25 (XXV)
år gammal, när bilden utförts, framgår deraf att Hoefnagel år 1624 eller 1625 utfört
drottningens porträtt. Det är derföre icke osannolikt att äldre biografer förvexlat
bröderna Johan och Jacob Hoefnagel i detta hänseende och att Johan H. aldrig
af-bildat Maria Eleonora.
Pl. 15 a. gifver en helt annan typ, mera öfverensstämmande med det ofvan
omtalade Burenstamska porträttet, som uppgifvits härröra från Fr. Porbus d. y:s
pensel, men dock sannolikare får räknas såsom ett verk af Mierweld. Man kan ej
af sticket konstatera, hvem som varit upphofsman till detsamma och ej heller till det
original kopparstickaren haft att följa, men af en anteckning å ramen synes emellertid
att det utförts, då Maria Eleonora var 30 år gammal, således omkring år 1629.
Det har äfven tjenat till förebild för en del smärre mycket obetydliga stick.
Å Pl. 15 b. framställes Maria Eleonora efter det af le Blond utgifna sticket,
sannolikt utfördt samtidigt med ett af drottning Christina som helt ung. Det är
måhända det mest sympatiska bland nu kända bilder af Gustaf II Adolfs enkedrottning.
Det är äfven stucket i mindre format af Fr. Hulsius samt har tjenat till närmaste
förebild för C. Duncks stick i den i Amsterdam 1642 utgifna Gustaf Adolfs historia.
De flesta andra kopparsticksporträtt af Maria Eleonora äro föga intressanta.
Bland de bättre må nämnas ett utgifvet af Visscher framställande drottningen stående
under tvenne i molnen sväfvande englar, som hålla en lagerkrans öfver hennes hufvud.
I öfrigt finnes en hel del smärre, till illustrerade historiska arbeten hörande, med
grafstickeln utförda porträtt af Maria Eleonora; de täfla i fulhet, men i detta
hänseende vinner dock ett med italiensk inskription priset.
En bild af Carl X Gustafs gemål, Hedvig Eleonora, graverad i England på
1700-talet samt införd i “Universal Magazine“, har följande oriktiga inskription:
“Eleonora, Queen to Gustavus Adolphus“, hvilket såsom en kuriositet här må påpekas.
CHRIST NA. Pl- 16- >7- i«- i9- 20.
Gustaf II Adolf hade med sin gemål Maria Eleonora trenne barn,- af hvilka
dock det förstfödda icke lefde mer än några timmar och ej heller undfick
det heliga dopet. Det var en prinsessa, som föddes och dog den 24 juli
1621. Det andra barnet föddes den 16 oktober 1623 och var äfvenledes en prinsessa,
som döptes till Christina efter den då ännu lefvande farmodern, Carl IX:s enke-
drottning; redan följande år den 21 september dog äfven denna unga furstinna.
Först den 8 december 1626 blef Maria Eleonora för tredje gången moder och gaf
då lifvet åt en dotter, som äfven uppkallades efter farmodern och sålunda erhöll namnet
Christina.
Endast fyra och ett halft år gammal såg hon sin store fader för sista gången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
