Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Christina. Pl. 16, 17, 18, 19, 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon hade vid sin tronbestigning, 1632, ännu ej fyllt 6 år.
Christina, som 1654 nedlagt regeringen och 1655 öfvergått till katolska läran,
uppnådde en jemförelsevis hög ålder, och var, då hon den 19 april 1689 afled i Rom,
63 år gammal. Hennes historia har i alla tider varit föremål för de lärdes stora
intresse och under de senaste decennierna hafva utkommit flera mycket värdefulla
arbeten (se Personhistorisk Tidskrift årg. I sid. 139—146), ur hvilka man, om man
också måste bedöma den vidlyftiga drottningen strängt, kan finna ett eller annat
argument för att i likhet med Geijer säga, “hon var bättre än sitt rykte“.
Såsom den nordiska hjeltekonungens enda barn och arftagerska till hans rike,
var Christina redan i sina tidigaste år föremål för mycken uppmärksamhet från
utlandet. Också finner man hennes drag förevigade med grafstickeln från en
jemförelsevis tidig period. En bland de första bilder af den sedermera så beryktade
drottningen är den förut omnämnda le Blondska bilden, Pl. 17, som sannolikt
tillkommit ungefär samtidigt med en bild af Maria Eleonora, se Pl. 15 b., äfven den
signerad “le Blond excud“, och torde derföre helt visst kunna sägas härstamma
från tiden före 1642, då nämnda bild af Maria Eleonora bevisligen reproducerats i
ett i Amsterdam utgifvet historiskt arbete öfver Gustaf Adolf. Denna samma bild
finnes äfven i mindre skala men omvänd; den är graverad af Fr. Hulsius samt
försedd med olika inramning och inskription.
Andra ungdomsbilder af Christina saknas väl ej, men dels äro de ej graverade,
dels äro dessa bilder föga framstående som konstverk. Exempelvis det kända, mest
såsom kostymbild intressanta, af Elbfass utförda ungdomsporträttet, som finnes i flere
exemplar bl. a. på Gripsholm samt i den von Schinkelska samlingen å Tidö. Enligt
Chr. Eichorn skall denna Elbfass’ typ ej blifvit stucken i koppar, men likväl må här
påpekas, att ett af Georg Schultz stucket sådant mycket påminner om Elbfass’ bilder;
det förekommer i olika format och med växlande inramning. Då de flesta af dessa
stick äro rätt underhaltiga återgifves ej bilder af dem här. Andra från drottningens
yngre år äro graverade af M. Asinius, Joh. Dürr och M. v. Lochom. Detta senare
finnes i flere varianter.
Senare bilder af Christina finnas i stort antal. De typer, som oftast förekomma
kunna i allmänhet hänföras till tvenne olika grupper, nemligen den Beckska och
den Bourdonska. Beck, som verkade i Sverige under år 1647—1651, utförde under
denna tid flere större bilder af Christina, bilder hvilka äfven blifvit stuckna i koppar.
Af dessa Becks bilder är endast en här återgifven, se Pl. 19, efter gravyr af den
ryktbare kopparstickaren Jeremias Falck, daterad 1653. Likväl må påpekas, att den
å Pl. 18 framställda stora bröstbilden, som utgifvits af Soutman i Haarlem 1650 och
sannolikt graverats af A. Hooper, otvifvelaktigt haft till förebild Becks förut målade
porträtt, hvilket äfven graverats af Falck 1649. Detta, ett af Falcks första i Sverige
utförda stick, är återgifvet i Upmarks och Silfversparres “Svenska Porträtt“; Becks
originalmålning har sannolikt förekommit, men bilden finnes i goda kopior å
Grips-holm, i Upsala, i Nationalmuseum m. fl. samlingar. Samma Beckska original har
äfven tjenat till förebild för gravyr af D. von den Bremden m. fl. och förekommer
äfven omvändt i “Constancia Victoriosa, Ecloga Sacra etc. etc.“ af Rebolledo. Colonia
Agripina 1655. 4:0. En tredje bild af Christina, äfvenledes graverad af Falck, är
hvad sjelfva ansigtet beträffar en noggrann kopia af den ofvanomnämnda första
bilden af Beck och möjligen utförd af honom. Drottningen är dock här framstäld
i
såsom Minerva; bilden, afskuren vid midjan, är placerad likt en byst på en fotställning,
samt omgifves af lärdomens emblem. Exemplar af detta stick från slutet af
1700-talet finnas, å hvilka den ursprungliga inskriptionen utplånats och på den rektangulära
fotställningen ingraverats: Christina Oueen of Sweden.
Om denna bild af Christina påminner i viss mån anordningen vid en, som stuckits
af P. Lombart 1668. Drottningens byst är här framställd med kungliga emblem.
Typen är alltjemt den Beckska; å gravyren uppgifves “Le Beck“ såsom upphofsman
till den målning, efter hvilken sticket utförts.
Den Bourdonska typen skiljer sig i flere hänseenden från den Beckska;
drottningen var redan fem år äldre vid Bourdons ankomst till Sverige än vid den tid då
David Beck först anlände hit och här inledde sin verksamhet med ofvan omtalade
porträtt. Man kan i Bourdons bilder med lätthet spåra den förändring, som egt
rum i drottningens lifsåskådning, särskildt är en gravyr af P. Tanjé efter Bourdon
i detta hänseende karaktäristisk och återgifver originalet synnerligen väl. Det
sarkastiska draget kring munnen, den öppna blicken, den något vårdslösade
toaletten angifva en personlighet vida skild från den tidens kvinnor i enahanda
samhällsställning.
Bourdon har i likhet med Beck utfört ett flertal bilder af Christina, hvilka
tjenat till förebild för ett stort antal gravyrer. Bland de ryktbaraste är den eleganta
bild, som tillhörde prydnaderna i hertigens af Orléans samling; den finnes återgifven
i gravyr af Alexander Tardieu, men gravyren synes vara utförd efter ritning af
Vandenberg, som återgifvit originalet temligen fritt och rätt mycket aflägsnat sig
från den karaktäristiska Bourdonska typen. En annan af Bourdons Christinabilder,
en ståtlig bild till häst, lär finnas i Pradomuséet i Madrid, och ännu en i H. M.
Konung Oscars enskilda samling. Gravyrer af den Bourdonska typen finnas i stort
antal och äro, utom de ofvannämnda signerade bl. a. af: Falck, Sandrart, Cause,
Beck, Kock, Nanteuil, Tanjé, Aubry, Picart, Fröhlich m. fl.
Vid Christinas ankomst till Paris utkom ett ståtligt graveradt blad (se Pl. 257),
till hvilket vi längre fram skola återkomma; må det endast påpekas, att å detsamma
framställes drottningen till häst. För denna bild gjordes sannolikt ett flertal studier
och olika bilder öfver Christina ridande på en hvit häst utkommo ungefär samtidigt;
till dessa får måhända räknas det å Pl. 16 af bildade sticket, som utgafs hos Mariette
i Paris. Kamningssättet och klädedräkten äro tydligen lånade från Bourdons bilder,
däremot synas dragen mest påminna om Soutmans och Becks framställningar.
Af öfriga mera framstående bilder af Christina må nämnas den präktiga
bröstbilden, som målades af holländaren Wuchters, nu tillhörig Upsala universitets
samlingar. Detta högst intressanta konstverk har graverats 1661 af Hælwæg, som här
kanske gjort sitt bästa arbete; det ståtliga sticket (se Pl. 20) är mycket sällsynt
och räknas till de mest värdefulla bladen i samlingar af graverade porträtt. Likaså
måste påpekas Just. v. Egmonts egendomliga framställning af Christina i romersk
fältherredräkt, graverad af P. de Jode, ett präktigt stick; en annan bild af Egmont,
sannolikt ännu i original bevarad i Sverige, omnämnes af C. Burenstam i: La reine
Christine de Suéde. sid. 43.
Bilder i koppargravyr öfver Christina uppgå med varianter säkert till ett par
hundratal; också är förteckningen på gravörer och koppartryckare, som utfört dessa
bilder mycket stor. En del af de märkligaste må här omnämnas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
