Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrik I. Pl. 42, 43, 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
FREDRIK I. Pl- 42. 43- 44-
Son till den regerande landtgrefven af Hessen-Cassel, Carl I, och genom sin
morfader, som var kusin till drottning Hedvig Eleonoras moder, befryndad
med det svenska konungahuset, föddes Fredrik den 28 (ej 17) april 1676 i
Cassel. Genom sitt gifte med Carl XI:tes dotter, samt till följd af denna sin andra gemåls
afsägelse och de svenska ständernas val, uppsteg han den 24 mars 1720 på Sveriges
tron. Hans kröning egde rum samma år den 3 maj, hvarvid samtidigt inträffade
den olyckshändelsen att “ett stort, bestyckadt köpmans-skep, präktigt utstyrdt med
wimplar och flaggor, som låg på strömmen wid castellet, flög upp i luften, under
canonaden, af folkets wårdslöshet med elden i krutkammaren, hwarvid öfwer 100
människor tillika upflögo och ömkligen omkommo“ (se Sv. Konungars Olycks-Öden
af H. Schütercrantz).
Om icke just i regeringskretsar så åtminstone hos de bredare lagren blef
Fredrik personligen mycket älskad, och få svenska monarker torde under sina
första regeringsår varit mera allmänt afhållna än han. Svågern, konung Carl XII,
anses varit obenägen för systerns giftermål med den blifvande landtgrefven af
Hessen-Cassel; detta framgår dock ej af hans brefväxling med farmodern och med
systern. I bref till Hedvig Eleonora skrifver Carl 1714, med anledning af landtgrefvens
och arfprinsens frieri, att han “gerna såge att deras begäran vunne framgång“ och
senare, 1715 den 15 april: “Jag fröjdar mig mycket att E. K. M:t betygar sig
vara så förnöjd med arfprinsens person, det är säkert att han är af sådana
egenskaper att enhvar, som känner honom måste hålla af honom och lär E. K. M:t
städse mer och mer hafva fägnad af honom.“ Detta förklarar huru den
lefnads-lustige, ståtlige, frikostige och af en ej ringa tapperhetsgloria omstrålade fursten,
såväl vid sin första ankomst till Sverige som senare, vid tronbestigningen, hälsades
med beundran af hela landet.
När Fredrik efter 31 års regering afled den 25 mars 1751 hade dock denna
beundran undergått förändring och delvis förbytts i förakt, men ännu intill det sista
var konungen lika afhållen af själfva folket och af sin närmaste omgifning.
Fredriks porträtt från en tidigare period äro föga kända och sannolikt existera
i Sverige endast helt få sådana; O. Levertin (N Lafrensen d. y.) nämner, att
Starbus år 1708 målat ett å Drottningholm förvaradt porträtt af Fredrik. Bland
andra tidiga bilder af honom är emellertid att märka ett utfördt af det
branden-burgska hofvets porträttör par excellence P. Pesne; denna bild är återgifven med
grafstickeln (Pl. 42). Det är en bröstbild i oval ram med krigiska emblem,
sannolikt målad ungefår vid tiden för Fredriks andra giftermål, d. v. s. omkring 1715,
då Pesne sedan några år slagit ned sina bopålar i Berlin. Den under gravyren
anbragta inskriptionen utvisar äfven att bilden stammar från tiden före
tronbestigningen; sticket är af J. F. Rosbach. En annan bild af Fredrik såsom konung,
återgifven i gravyr af G. P. Busch, har möjligen äfven haft ett original af Pesne
till närmaste förebild.
Bland öfriga gravyrer från tiden före Fredriks tronbestigning märkes ett
knästycke graveradt af P. Schenk med signatur utvisande att det utförts i Amsterdam
“ad vivum“ d. v. s. efter en efter originalet själf målad eller tecknad bild. Denna
gravyr är flere gånger i mindre format efterbildad. Efter målning af W. Hassell
har samme Schenk i aquatintamanér utfört ett annat stick af Fredrik, samt
dessutom ytterligare ett i samma manér, men efter annat original. I den Bonnartska
samlingen finnes äfven en bild af Fredrik som arfprins. Från tiden mellan Carl
Xlktes död och Fredriks tronbestigning känner man en liten gravyr af Wolfgang
Philip Kilian; den under bilden anbragta inskriptionen säger uttryckligen, att bilden
föreställer arfprinsen af Hessel-Cassel den regerande drottningens i Sverige gemål.
Bland de rätt mångtaliga, kända målade porträtt af konung Fredrik (icke
mindre än 16 stycken endast vid Gripsholm) äro många signerade af eller kopierade
efter G. E. Schröder. Bland dessa Schröderska bilder torde det mest kända vara
en bild i helfigur, som graverats af Christian Fritsch, hvars gravyr dock ej är af
mera konstnärlig betydelse än själfva det Schröderska rätt underhaltiga originalet.
Efter original, af M. Meijtens är det, i öfre högra hörnet af Tillæi år 1733 utgifna
karta öfver Stockholm, anbragta porträttet af konungen utfördt; gravyren är af
Geringius. Öfriga konstnärer, hvilka afbildadt Fredrik äro: O. Arenius, G. Des
Marées (1722), H. H. de Quitter (Gripsholm) D. v. Koch, M. Meijtens, G.
Lundberg). Bland dessas alster äro flere återgifna i gravyr. Quitters målning är
graverad af C. A. Wortmann, Lundbergs är graverad af J. F. Martin 1783 och
tillhör den bekanta serien öfver de första riddarne af serafimerorden.
Bland öfriga gravyrer öfver Fredrik I förtjäna följande blad att omnämnas:
ett af Jac. Wimmer, dateradt 1727 (exemplar utan omskrift finnas), ett hos C. Weigel
tryckt i aquatintamanér af Joh. Kenkel, en allegorisk bild af J. D. Preisler, graverad
af G. D. Heuman med konungens och drottningens byster samt ett af Jeremias
Wolff utgifvet, af J. B. Probst stucket blad (Pl. 43). Mindre betydande äro gravyrer
af J. C. Leopold, Krügner, Bemigeroth filius, Mentzel, J. C. Philips (bröstbild i profil
signerad 1734), G. P. Busch, Sysang, M. Engelbrecht (ett stående och ett sittande,
båda helfigurer), äfvensom tvenne smärre af J. Snack samt ett par i förminskad
skala utförda, af ofvan omtalade af Busch signerade reproduktioner af Quitters nyss
omnämda, å Pl. 43 återgifna framställning.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
