Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Messenius, Johannes. Pl. 65 - von Mytens, Martin (äfven Meijtens). Pl. 193 - Nordencrantz, Anders. Pl. 196 - Nordenflycht, Hedvig Charlotta. Pl. 181 - Olivecrantz, Johan. Pl. 135 - Oxenstierna, Axel. Pl. 77, 78, 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inblandades han i politiska intriger samt fängslades och dömdes till lifstids fängelse
för förrädisk brefväxling med Polen och jesuiterna. Han fördes först till Cajaneborgs
fästning nära ryska gränsen och sedan efter nära tjugu år till Uleå. “I denna hemska
trakt, där endast strömkarlens vilda toner ljudit, fastnaglades för lifstiden, snillet,
skalden, häfdatecknaren.“ Messenius dog 1636 i Uleå. Intressanta upplysningar om
M. finnas i L. Linders 1894 utgifna: Bidrag till Messenii tidigare lif 1579(0)—1608.
Redan vid tiden för hans fängslande omtalades, att han sändt sitt i koppar
stuckna porträtt till jesuiterna Af detta stick känner man dock ej nu något exemplar,
men det är i alla händelser ej denna bild, som återgifvits å pl. 65, som måhända
utförts med ledning af ett oljefärgsporträtt i Gripsholmssamlingen. Gravyren är utförd
1703 af Truls Arvidsson, för Messeni “Scondia Illustrata“. Af det ofvannämnda
oljefärgs-porträttet, som 1894 var utställdt på Gustaf II Adolfs utställningen, kan meddelas
följande beskrifning: Knästycke åt höger, nästan en face; stående i svart dräkt
med vänstra handen i sidan, den högra pekande på en uppslagen bok, hvari läses:
Muscce post funera florent, Mors sine Musis vita; där bredvid en dödskalle, ur
hvars ögonhålor och näsöppning tre blommor uppsticka; i öfre högre hörnet ett vapen
samt därunder: AETATIS SVÆ 30. Anno 1611.
Å somliga exemplar af Arvidssons gravyr står i högra hörnet: “ex orig. delin“.
Af denna gravyr finnas åtskilliga anonyma efterbildningar.
VON MYTENS, MARTIN (äfven Meijtens). Pl. 193.
Son af den framstående målaren Martinus Mijtens, som redan på 1670-talet var
verksam i Stockholm, föddes Martin Mijtens (senare von Mytens) i Stockholm 1695
den 24 juni. Först elev i faderns atelier studerade han från 1717 under Boit i Paris,
där han snart väckte uppseende. Under vistelsen där fick han bl. a. måla Ludvig
XV:s och czar Peters porträtt. Han gjorde sedermera resor i Tyskland, Italien och
Österrike samt blef först kejserlig kammarmålare och från 1759 direktör öfver
konstakademien i Wien, hvilken post han innehade till sin död 1770 den 30 mars. Såsom
emalj- och miniatyrmålare intager han ett mycket framstående rum, men anses såsom
porträttör ej uppnått faderns skicklighet.
Sitt eget porträtt tyckes han målat flere gånger. Minst trenne sådana äro
återgifna i gravyr. Bland dessa märkes ett stort svartkonstblad, knästycke, graveradt
af I. G. Haid 1756; ett annat är afbildadt å pl. 193, det är äfvenledes utfördt 1756
af Jacques Schmutzen i Wien. Det tredje är måhända mera kändt; konstnären har
där framställt sig utan peruk; det är signeradt J. C. Echardt; å somliga exemplar
är tillfogadt Heilbronn.
NORDENCRANTZ, ANDERS. Pl. 196.
Anders Backmansson, sedermera adlad Nordencrantz, föddes 1697 den 5 januari
i Brunflo i Jämtland, där fadern då var kronofogde. Han ägnade sig tidigt åt handel
och mekaniska studier samt vistades i sin första ungdom länge i London. Vid
hemkomsten till Sverige gjorde han sig snart känd för diverse uppfinningar och valdes
1727 till riksdagsman för Sundsvall. Genom sin framstående verksamhet vid
riksdagen samt sitt stora arbete “Arcana Oeconomice et Comercii“ blef
uppmärksamheten fäst vid honom och han utnämndes till konsul i Lissabon 1731. Efter
återkomsten till Sverige adlades han och utnämndes 1747 till kommerseråd. Han utöfvade
samtidigt en omfattande skriftställareverksamhet och lämnade dessutom vid sin död
den 19 juli 1772 ett stort antal otryckta arbeten i ekonomiska ämnen.
Det här afbildade porträttet af Nordencrantz är graveradt af J. Gillberg efter
P. Kraffts år 1771 utförda lifliga och karaktäristiska oljemålning; under originalet
var skrifvet ur LIorat. Epist. L. II, ep. I. v. 10: “Diram qui contudit hydram Notaque
fatali portenta labore subigit.“
NORDENFLYCHT, HEDVIG CHARLOTTA. Pl. 181.
Den bekanta skaldinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht, “Herdinnan i Norden“,
föddes den 28 november 1718 i Stockholm. Hennes utförliga biografi af D:r J. Kruse
utkom 1896, till hvilket intressanta och på synnerligen grundliga forskningar hvilande
arbete härmed hänvisas. Fru Nordenflycht afled den 28 juni 1763 på Lugnet vid
Skokloster.
Ett vackert porträtt af skaldinnan, utfört af J. H. Scheffel, tillhör Upsala
universitet (se N. Sjöberg. Svenska Porträtt I. Samlingarna vid Upsala universitet). Ett
annat, äfven af J. H. Scheffel, är graveradt af Müller, se pl. 181.
OLIVECRANTZ, JOHAN. Pl. 135.
Ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus hade endast en son Johan Larsson
Paulin, som jämte systrarna adlades för faderns förtjänster med namnet Olivecrantz.
Han föddes den 1 augusti 1633 medan fadern ännu var biskop i Strängnäs. Efter
studier i Upsala blef han redan tidigt aktuarie i kansliet och åtföljde 1658 såsom
legationssekreterare Björnklou och Bielke till kejsarvalet i Frankfurt. Nu följde
befordringarna raskt. Redan 1661 envoyé i Holstein och 1676 ambassadör till
freds-verket i Nijmwegen blef han 1680 ståthållare i Rewal samt 1681 guvernör öfver
drottning Christinas underhållsländer. Olivecrantz, som aldrig undfick rådspurpurn,
lär dock varit utsedd att i Bengt Oxenstiernas ställe öfvertaga ledningen af utrikes
angelägenheterna. Denna plan kom dock ej till utförande och Olivecrantz dog utan
tjänst i Stockholm den 10 januari 1707. Han var en framstående latinsk skald.
Det å pl. 135 afbildade präktiga sticket är utfördt efter original af Ludovicus
Weyandt.
OXENSTIERNA, AXEL. Pl. 77, 78, 79-
Den i Sveriges häfder utan gensägelse mest betydande enskilde person, Axel
Gustafsson Oxenstierna, grefve till Södermöre, föddes 1583 den 16 juni på Fånö i
Upland. Hans lysande bana och hans betydelse för fosterlandet behöfva ej här blifva
föremål för utläggning, dock må erinras därom, att Axel Oxenstierna, som 1612
utnämndes till rikskanslär och innehade detta ämbete till sin död, ägnade under denna
tid åt alla grenar af förvaltningen samt åt utrikes angelägenheterna äfvensom åt
krigsärendena hela sitt intresse och sin outtröttliga arbetsförmåga. Han afled den
28 augusti 1654 i Stockholm.
Något ungdomsporträtt af Axel Oxenstierna är ej kändt, men från hans
mannaålder förekomma däremot ej sällan bilder. Det tidigaste nu kända originalporträttet
är sannolikt en pastellmålning från 1633, då Oxenstierna likväl var femtio år gammal;
denna bild befinner sig i Vitterhets- Hist.- och Antikv. Akademiens ägo samt har
skänkts dit af grefve C. E. Gyldenstolpe. Å bilden finnes följande anteckning: “fait
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
