Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Rehnsköld, Carl Gustaf. Pl. 146, 147 - Reuterholm, Esbjörn Christian. Pl. 198 - Reuterholm, Gustaf Adolf. Pl. 225 - Reuterholm, Nils. Pl. 177 - Ribbing, Catharina Charlotta. Pl. 213 - Rosén von Rosenstein, Nils. Pl. 199 - Rosenadler, Johan. Pl. 162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rehnskölds porträtt befinner sig i flere offentliga samlingar samt på Stockholms
slott, där en större medaljong, sannolikt af David v. Krafft, finnes i stora
gästvåningen. Bland graverade bilder af den ryktbare fältmarskalken må nämnas ett af
Wolffgang, helt visst efter Kraffts original; det finnes intaget i Teatrum europ. T. 16.
Äfven det Lemoine’ska sticket, pl. 147, har haft original af Krafft till förebild, likaså
det å pl. 146 meddelade Snack’ska. Af detta senare finnas varianter bl. a. en med
anteckning om att bladet kunde köpas hos H. Holmberg. Utom dessa finnas ännu
trenne mindre gravyrer öfver Rehnsköld, alla anonyma, däraf tvenne skiljande sig
endast genom olikhet i omskriften.
REUTERHOLM, ESBJÖRN CHRISTIAN. Pl. 198.
Riksrådet friherre Esbjörn Christian Reuterholm var son till den högt aktade
landshöfdingen Nils Reuterholm (se nedan) och föddes 1710 den 12 mars. Sedan
han helt kort varit tjänstgörande i kansliet och äfven någon tid haft en lägre
hof-charge drog han sig tillbaka från det offentliga lifvet och var under en följd af år
bosatt i Finland. Till följd af den framstående förmåga han lade i dagen vid 1760
års riksdag blef han snart inkallad i rådet och var riksråd 1765—69 samt 1771—72.
Han var en högt bildad person och hade äfven varit verksam som författare. Han
afled den 20 januari 1773 på sin i Finland belägna egendom Svidja, som af farfadern
inköpts från ätten Fleming.
Det här å pl. 198 af bildade kopparsticket är utfördt af Snack efter original
sannolikt af L. Pasch.
REUTERHOLM, GUSTAF ADOLF. Pl. 225.
Den allsmäktige favoriten Gustaf Adolf Reuterholm föddes på familjeegendomen
Svidja i Finland den 7 juli 1756 och var son till riksrådet friherre Esbjörn Christian
Reuterholm. Redan helt ung anställd såsom tjänstgörande vid hofvet avancerade
han till öfverkammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1792. Samma år president
i kammarrevisionen samt 1794 en af rikets herrar. Under hertig Carls (XIII)
förmyndareregering var Reuterholm i själfva verket den som utöfvade
själfhärskarmakten i Sverige. Hans många goda egenskaper hafva icke kunnat tillvinna honom
de sympatier han i vissa fall utan tvifvel varit värd, ty hans högdragenhet, hans
hejd-lösa fåfänga och hans förföljelsebegär gjorde honom synnerligen olämplig att
hand-hafva en premierministers maktpåliggande värf. Vid Gustaf IV Adolfs tronbestigning
aflägsnad från hofvet och hufvudstaden lefde han sedan mestadels i utlandet och
afled den 26 oktober 1813 i Holstein.
Enligt Sv. biografiskt lexikon skall Reuterholms porträtt på 1840-talet varit i
baron W. v. Schwerins ägo och finnes nu på Skarhult. Det är detta af Angelica
Kauffmann 1792 i Rom målade porträtt, som efter G. Carattonis gravyr meddelas
å pl. 225. Ett annat graveradt porträtt af G. A. Reuterholm finnes å en allegorisk
planche i Piranesis bref.
REUTERHOLM, NILS. Pl. 177.
Son af Esbjörn Pedersson, en fattig fiskargosse, som genom förslagenhet och
arbete lyckades komma sig upp till stor rikedom, om icke anseende, föddes Nils
Esbjörnsson Reuter, sedan adlad och friherre Reuterholm, den 16 september 1676
på det senare såsom fideikommiss inom släkten Ridderstolpe bekanta godset Fiholm
i Västmanland, där fadern då var fogde. Han kom tidigt in i utrikeskansliet och
var vid tjuguett års ålder redan anställd vid den ambassad, som gick till Rysswijk i
och för fredsunderhandlingarna. Var sedermera under närmare tio år använd vid
olika ambassader och beskickningar, men utnämndes till sekreterare vid hofvet i fält
och följde sedan armén i olika egenskap till Carl XII:s död; ända till 1732
tjänstgjorde han som krigsråd, hvartill han utnämnts redan 1715. Landshöfding 1732 ’
Kopparbergs län och förflyttad i enahanda egenskap till Nerike-Verlands län
innehade han denna senare syssla till några veckor före sin död. Han afled den 4
december 1756 i Örebro.
Ehuru ej signerad finnes intet tvifvel om att den å pl. 177 meddelade gravyren
är utförd af Snack; originalet torde härstamma från Scheffels pensel.
RIBBING, CATHARINA CHARLOTTA. Pl. 213.
Friherrinnan Catharina Charlotta De Geer, f. Ribbing, dotter till
generaladjutanten friherre Lennart Ribbing till Zernava och friherrinnan Elsa Elisabet Banér,
föddes den 24 november 1720 i Stockholm och afled därstädes den 21 maj 1787.
Vid tjugutre års ålder förenad i äktenskap med hofmarskalken friherre Carl De Geer
till Leufsta öfverlefde hon denne i nära nio år. Hon har inlagt stora förtjänster
om koppympningens befordran i landet och hedrades därföre 1756 med präglandet
af en medalj.
Det å pl. 213 afbildade sticket är utfördt af J. F. Martin efter Lundbergs
pastellmålning.
ROSÉN von ROSENSTEIN, NILS. Pl. i99-
Äldre broder till Eberhard Rosén (Rosenblad) föddes Nils Rosén i Sexdrega
prästgård den 1 februari 1706. Vid knappt fyllda 14 år blef han student i Lund
och ägnade sig af uppriktig håg och verkliga anlag åt läkarevetenskapen under
Stobæi ledning. Vid endast 22 år utnämndes han till adjunkt vid Upsala universitet
och gjorde därefter såsom handledare för en ung Posse en flerårig resa i Europa.
Sedan han efter hemkomsten länge skött O. Rudbecks professur, utnämndes han 1740
till professor i anatomi och botanik. Förut var han utnämnd till lifmedikus hos
Fredrik I. Han afled den 16 juli 1773 i Upsala och anses såväl som
universitetslärare som praktiserande läkare varit en af de allra främste i Sverige under
1700-talet. Han adlades med namnet Rosén von Rosenstein.
Hans porträtt i tvenne exemplar finnes å Göteborgs nation i Upsala.
Graverade bilder af honom finnas tre, en af P. Benoist, se pl. 199, samt
två efterbildningar af densamma i mindre skala af J. F. Martin och F. Akrel.
ROSENADLER, JOHAN. Pl. 162.
Johan Upmark, sedan adlad Rosenadler, föddes 1664 i Upsala och var son till
borgaren Erik Ångerman. Efter studier såväl vid Upsala universitet som i utlandet
blef han vid hemkomsten 1696 först adjunkt vid Upsala universitet och utnämndes
redan två år senare till innehafvare af den Skytteanska professuren, af hvilken han
var den förste innehafvaren. Senare “censor librorum“ samt från 1722 titulärt
kansliråd erhöll han vid afskedstagandet 1737 statssekreterares namn. Han afled i
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
