Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Tessin, Carl Gustaf. Pl. 192 - Torstensson, Lennart. Pl. 70, 71, 72 - Troilius, Samuel. Pl. 183 - Törnflycht, Olof. Pl. 155 - Uggla, Claes. Pl. 106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att en man som Tessin ofta låtit måla sitt porträtt, var naturligt, också finnas
flere bilder af honom dels i privata, dels i offentliga samlingar. På Åkerö finnes
ett synnerligen tilltalande knästycke i olja, helt visst af framstående fransk målare
(enl. Eneroth Sörml. Herrgårdar af Aoll?); öfverstelöjtnanten friherre Sten
Leijon-hufvud äger den vackra ungdomsbilden af Lundberg; på den föga kända taflan
(å Stora Sundby) öfver medlemmar af familjerna Tessin, Sack och Bielke m. fl. i Paris (?)
målad sannolikt af Meytens, men enligt andra af Largilliére, finnes äfven ett porträtt
af Tessin; å Gripsholm finnas icke mindre än fem bilder af honom, nämligen: ett
af Lundberg (se pl. 192) i kopia af Björck, ett å den stora bröllopsmåltiden i Wien
af Meytens, en replik af det förstnämnda, en miniatyr af Lafrensén samt ytterligare
en kopia efter Lundberg; å Riddarhuset, vid Vibyholm (af Lundberg) finnas äfven
mer eller mindre framstående bilder af Carl Gustaf Tessin, likaså på Nationalmuseum
(af Lundberg).
Bland graverade bilder märkes ett litet af Sysang från tidigare år, sannolikt
föga påminnande om originalet. Utom detta finnes egentligen endast det å pl. 192
återgifna, af Akrel graverade, som tillhör serien af landtmarskalkar; det finnes äfven
i mindre format och med annan inramning, likaledes af Akrel. Samma bild i ännu
mindre skala är graverad af Liebe i Leipzig.
TORSTENSSON, LENNART. Pl. 70, 71, 72.
Den af våra fältherrar, som jämte Johan Banér kraftigast bidragit till den gloria,
hvaraf det svenska namnet omstrålas under förra hälften af 1600-talet, är Lennart
Torstensson. Han föddes den 17 augusti 1603 på den gamla släktgården Forstena
i Västergötland. Vid 18 års ålder gjorde han under polska kriget vid Gustaf II
Adolfs sida sina lärospån i krigarens yrke; särskildt utmärkte han sig 1626 i slaget
vid Wallhof. Redan 1629 öfverste och tre år senare general vid artilleriet var han
vid nyss fyllda 30 år rikstygmästare och inträdde 1640 i rådet. Efter en kort vistelse
i hemlandet återvände 1641 han till Tyskland för att taga befälet efter Banér, som
aflidit samma år den 10 maj. Till Torstenssons mest lysande framgångar under
denna tid höra framför allt segrarna vid Breitenfeld, Jüterbogk och Jankow.
Hemkommen till fäderneslandet deltog han någon tid i den inre politiken, men drog sig
snart tillbaka och afled i Stockholm den 7 april 1651.
Hans porträtt finnes bl. a. å Gripsholm, å Skokloster, vid Carlberg, å
Rydbo-holm samt i Arffurstens palats (hertigens af Västergötland våning), deposition från
Nationalmuseum. Detta senare, en ståtlig bild utförd 1648, helfigur i naturlig storlek,
är noga beskrifvet i katalogen till Gustaf Adolfs-utställningen i Stockholm 1894;
ansiktet påminner mycket om det af David Beck på 1640-talet utförda porträttet.
Hans byst i gips är uppsatt i Torstenssonska graf koret i Riddarholmskyrkan.
Liksom öfver hans krigskamrater från trettioåriga kriget existerar det en stor
del graverade bilder af Lennart Torstensson. Den mest framstående är J. Falcks
präktiga å pl. 72 återgifna gravyr efter D. Becks ofvan omtalade målning; den
finnes äfven i exemplar tryckta på siden. En förminskning af denna bild är utförd af
anonym gravör. Andra stick äro signerade B. Montcornet (i varianter), R. C(ustos).
P. Troichel (en ganska ståtlig men synbarligen uppkonstruerad bild), Wolfg. Kilian,
P. Aubry, G. Schouten, Ruckmann, C. Meyer, förutom en hel serie smärre anonyma,
af mer eller mindre öfverensstämmande typ. De å pl. 70 och 71 afbildade, prakt-
fulla ryttarbilderna äro anonyma; af det sistnämnda finnes en variant, som anses
såsom högst sällsynt; den till bilden hörande långa beskrifningen på slaget vid Deyn
har därå ersatts med en sonett på trenne olika språk; dessutom är fältmarskalkens
ansikte omgraveradt.
TROILIUS, SAMUEL. Pl. 183.
Den från frihetstidens politiska intriger och stridigheter bekante biskopen i
Västerås, sedermera ärkebiskopen Samuel Troilius, som härstammade från en gammal
prästsläkt i Dalarne, föddes den 22 maj 1706. Efter studier i Upsala blef han 1732
docent i grekisk och romersk litteratur, men inträdde snart på den prästerliga banan
och blef redan 1741 kyrkoherde i Riddarholmen med Bromma samt året därpå
öfverhofpredikant. Snart därefter pastor i Clara och S:t Olofs församlingar i
Stockholm kallades han nästan enhälligt till biskop i Västerås 1751. Ärkebiskop blef han
1758. Han afled den 18 januari 1764. Mest känd är han såsom partiman i
hattar-nes läger alltifrån 1746, särskildt vid 1755—56 års riksdag.
Troilii porträtt, som målats af Lundberg, är graveradt af J. Gillberg, se pl. 183;
det tillhör Schröders likpredikan öfver honom. Detsamma finnes äfven i mindre
format graveradt af F. Akrel.
TÖRNFLYCHT, OLOF. Pl. 155.
Den framstående borgmästaren Olof Hansson Törnflychts äldste son Olof föddes
16 november 1680 i Stockholm. Efter förberedande studier företog han under nära
tio år resor i utlandet och blef genast vid hemkomsten 1703 kallad till tjänstgöring
vid hofvet och beklädde där olika sysslor till 1718 då han blef landshöfding i
Kronobergs län. Följande år förflyttad till Stockholms län, hade han under det ryska infallet
i skärgården tillfälle att lägga egenskaper i dagen, som dels förskaffade honom
presidentsvärdigheten 1723, dels beredde honom en plats i riksrådet 1727. Han
afled på sin gård Erstavik den 22 september 1737.
Hans porträtt finnes vid Gripsholm. Det å pl. 155 afbildade sticket är
graveradt af E. Geringius efter målning af J. Streng.
UGGLA, CLAES. Pl. 106.
Den frejdade amiralen Claes Uggla var född omkring 1614. I sina yngre år
användes han vid olika beskickningar, men kom senare såsom frivillig att tjänstgöra
å flottan under danska kriget 1644; var därefter vid armén, först i Tyskland sedan
i Sverige samt avancerade till major, men öfvergick åter till flottan 1657. Nu kom
Uggla på sin rätta plats och vid sjöslaget i sundet den 9 november 1658 utmärkte
han sig synnerligen och utnämndes 1660 till amiral-löjtnant. Han blef dock först
1670 utnämnd till amiral. Under det olyckliga sjökriget 1676 ljöt Uggla, som
kommenderade under riksrådet Creutz, den 1 juni hjältedöden, efterlämnande minnet
af en bland våra yppersta sjöhjältar.
Hans porträtt finnes vid Carlbergs lustslott; samma bild, sannolikt original,
äges af kaptenen friherre Ewald Uggla i Stockholm. Det är denna bild, som
graverats af F. Akrel och återgifves å pl. 106. Enligt underskriften synes det
original Akrel haft att tillgå då varit i generallöjtnanten friherre Axel Roos’ ägo.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
