Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*. Ode.
^Jatwren i et ftadgadt {kick
Forfvar St fina fofter gifvit:
Et Lejon grymma, tänder fick;
Med hofvar Häften väpnad blifvit.
Hon Haren gaf et häftigt lopp,
Och ftarka horn åt Oxen fkänkte;
Hon lyfte Foglen vingad op ,
Och Filkcn trygg i djupet fänkte.
Åt Mannen, djurens öfverdrott,
Hon gaf et fkarpt och driftigt fnille
Hvad lycklig öfverblifven lott
Mån’ tro hon qvinnan delavillo-
Jo fkönhet och et ömt behag,
Hvars blick de ftörfta hjeltar fäller.
Söm ftiftar alla hjertan lag .
Och mer än alla vapen gäller*
Ode.
Da red^in nattens dyitra Kung
Sin valmog kring Naturen tömde,
Och goflen, eldad, yr och ung,
Om bara vin och flickor drömde,
Och. gubben ^ alfvarfam och tung,
Sin moda och fin ålder glömde,
Förtjuft af fömnens ljufva magt:
Då detta fltedde, fom jag fagt,
Jag oförmodad t AJlrild hörde
På kammar - dörfen häftigt flå.
Af harm, at han min hvila ftörde,
Jag ropade: Hvcm bullrar få?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
