Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörer och behagar, utan at lemna en mifstanke rum at
hafva behcfc konftens biträde. Se hår et exempel utur
ingreiien: Författaren ärnar tala om Gustaf L: han
har lagt et par ord om Academien, fyftande pä des
Höge Stiftares åra, ”Du lycklige Häfidateckriare,
fortfar han, fom med en lika få fan fom okontflad
Hiibo-ria ikal en gäng fåfta på dit arbete .Europas
upmårk-famhet, du behöfver ej beikrifva fegrar fom koftat blod
och tårar, ej heller berömma de få hedrande fom
led-famma tilfdien, då man igenom en mindre haftad flykt
vifar Krigskonftens fulkomlighet; din målning blifver
meniklighetens och kunikapernas åra, värt tidehvårfs
heder, itvrka utan våld, ömhet utan fvaghet, vånlkap
»tan fmicker, Sveriges lyckfaligbet, mifsnöjets
orått-vifa och " efterverldens faknad. Finnes någon hvars
hjerta ömmar för Fäderneslandets vål, fom ej med
rö-xelfe biviftade denna Academies inftiktelfe pa detta
rum, hvarifrän, för tvåhundrade fextio fex år fedan,
deri enda Regent, fom i Sveriges Konunga-långd burit
tyranners förlkr.:ekande namn , kaftade iljkna och
förnöjda biickar til de bilor, fom fälde både ftammaroch
telningar af Rikets ådlaite flågter och redligafte
medborgare V I hvad djup af elände var Sverige då ej
för-fankt, fönderflitit af, inbördes oroligheter, hårjadt af
xnågtiga och blodtörftiga fiender, kufvadt, under oket
af de Cathcljfka Pråilernas fnålhet och vidfkepehe,
fattigt, utblottadt på tjlgångar, utan Bundsförvandter,
upfyldt med almånt mifstroende och nåftati utan alt
hopp om räddning. Sturens död hade lemnat Riket
utan hufvud. Hans föner voro barn* Christina
Gyllenstjejrna, med alla dygder hvilka tilhöra en
Hjelte, och med en kårlek för Fåddrneslandet fom
fe-dermera förfakrade des lugn, hade fett fig öfvergifven
af fin mans förnåmfta vånner, då hon minft borde
för-vånta det. Des mannamod vid Stockholms, förfvar
och des hedrande vilkor vid Slottets öfverlemnande,
kunde ej frålfa henne at igenom trolöshet falla i
Ty-, rännens bojor. Sådant var landet, då Gustaf
Ericsson Wase började fina ftorverk?’. — Det år med
denna vältalighet ftore mån böra prifas, ”en vältalighet,
fåfom det i Direfteurens Svar heter, fom enfam gif*
ver rått at dem lofva*\ Utur detta Svar vil man haf-
.va
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>