Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga dem igen. Desse tvenne markattansigten hade korgar
på armarne liksom månglerskor och satte sig ned midt
i folkhopen, hvarest de begynte prata så smickersött om
det de hade i korgarne, att den vältaligaste krämare skulle
ha svårt för att så lyckeligen rosa sitt kram: »Kommen
hit», sade de, »alla dödlige, och köpen utan penningar
åtskilliga ting!» Man var enfaldig på den tiden och trodde
allt hvad man hörde. Tro mig, det skulle icke gå an i
våra dagar!
Den ena öppnade sin korg, men ack, hvad var deruti?
Der voro små spökelser, nästan lika kräftor, ty de kröpo
bakut; men ett par gamle män, som märkte oråd, sade det
vara skorpioner. »Hvad kallas dessa djuren?» frågade man.
Hon svarade: »De heta Fördomar, de ha en öfvermåttan
läcker smak och den verkan, att de ställa hjertan tillrätta».
Strax stormade man till, och ju mera man bjöd till att
tömma korgen, ju fullare blef han, så att hvar mun i staden
fick smaka sin fördom, ja innan en månads tid var knappt
någon käft i riket, som icke tuggat 100 af dessa djur, ty
den ene delte till den andre, de smakade väl, och man fann
strax på det greppet att äta dem råa med spenvarm mjölk.
Man klappade sig på buken, se’n man ätit, liksom ett helt
säteri slunkit ned och man blifvit några tunnor guld
kostbarare, man tog hvarannan i hand med ett grötmyndigt
rälbekomme! och man höll den för en narr, som intet ätit
denna rariteten. Dock, hvad hände? Man fick derefter en
faslig appetit, så att nästan ingen blef mätt eller otörstig,
utan man ville alltid ha mer; men det värsta var, att smaken
blef alldeles förändrad, så att surt blef sött och sött blef
surt. Bränvin begynte smaka som nektar och brända bönor
som gudarnes frukost och aftonvard. Tobak började smaka
pojkar som socker, efter de tyckte denna röken vara
karlavulen, och nykterhet blef dem besk som galla. Alltsedan
har mest en förskämd smak varit här i landet.
Den andra qvinnan hade ett annat slag att utdela, som
hade samma afgång: det var glasögon. »Kom nu hit folk,
sade hon, »mig tyckes I löpen in på mig, liksom I voro
närsynte; jag vill föröka er syn med dessa maskiner.» »Hvad
är det?» frågade man. »Det är också fördomar», svarade
hon, »och har jag väl än tusen slags kram af samma namn,
men det kan vara nog denna gång.» Hvar och en dödlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
