Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till den som skapat alla tider
Skall den med sina krafter gå,
Han, som förändring aldrig lider,
Hos honom är all ro att nå.
Don icke tiden slår omkull,
I honom äro nöjen sanna.
Ej nog att vid hans gerning stanna
Upp ifrån jordens sorgemull!
Ja, lär dig blott att nöje taga
I det som tiden ej förstör,
Och ej uppå de skiften klaga,
Som till naturens ordning hör.
En höst, så kall och mörk den är,
Dock någon skörd i skötet bringar.
Den vise ro af allting tvingar
Och gagn af alla tider bär.
Lefnadsbeslut.
I denna enslighet har jag min boning valt;
I detta tysta lugn jag verldens storm betraktar:
All höghet, prakt och lust, som lyckan bjuder falt,
Jag som en flygtig rök, en väderbubbla aktar.
Här skall jag lära mig att draga tidens ok
I tålamod och hopp, tills frihetsstunden nalkas,
Tills döden löser af mitt mörka ängslans-dok,
Och all min smärtas eld i säker hvila svalkas.
Emellertid jag här min fordna lust beser,
Det ljufva paradis, som likt en ros förbleknat;
Och trogna tårar till dens dyra minne ger,
Hvars kärlek, vett och dygd jag i min själ har tecknat.
Här skall jag repa upp min herdes hulda namn,
Här skola klippor på min klagans toner svara;
Här skall jag göra mig bokant med denna hamn,
Der rena själar få i evig kärlok vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
