Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
segare ådror än de seglifvade grodorna och ormarne, ingen
fogel större ögon än den i mörkret seende ugglan, ingen
större öron än den nogast hörande nattskärran, ingen större
mage än den fråssande spindeln. Så har naturen försett
hvart och ett slägte af djuren med större organ, som
naturen velat gifva större gåfvor och krafter i något mål. Ibland
fyrfotade djuren har ingen fått större hjerna än elefanten,
ibland foglarne än papegojan, ibland fiskarne än hvalen,
dem ock naturen gjort liksom slugare. Ingen af dessa har
dock fått så stor hjerna som menniskan, i hvilken vi fast
tro en odödlig själ har sitt säte, emedan från hjernan alla
nerver utgå, som stå under vår egen vilja. Låtom oss
alltså rätt bruka vårt förnuft med hvilket vi excellera, och
med hvilket vi öfvergå de andra. Gud har ej klädt
menniskan som djuren, förnuftet kläder henne dock, som
uppfunnit hundrade slags pelsar. Naturen har icke gifvit oss
rifvande klor och glupska tänder som tigrar, men förståndet
lärt dela kött och ben bättre än de. Vi hafva ej fått den
styrka som elefanten, men vettet lärt tämja den starkaste.
Vi hafva ej fått så snällt lopp som haren, men snillet lärt
fånga den snällaste. Vi hafva ej fått framfötter att gräfva
genom jorden som mullvaden, men eftertanken lärt
genom-gräfva hårda hälleberget. Vi hafva ej fått fenor och spol
som fiskarna, dock har vår hjerna lärt oss simma till begge
Indierna. Vi hafva ej fått vingar som foglarna, dock har
uträkningen lärt taga neder fogeln utur skyn. Vi hafva ej
fått ögon skarpa som en lo, men omtanken lärt genom
tuber se fläckar i planeterna och genom mikroskopet se
ådrorna i lusen. Vi hafva ej fått så rytande mål som
lejonet, dock lärt genom tubas stentorias, klockor och stycken
dundra mera. Vi hafva ej fått hörsel som vildsvinet, dock
genom tubam acusticam förmå höra nogare.
Är alltså förnuftet det ädlaste Gud och naturen gifvit
menniskan, hvarmed vi så högt öfvergå alla andra skapade
ting, böra vi alltså det bruka och uppbruka.
Vi böra alltså tjena andra; tjena andra med samlade
krafter genom förnuftet. Nu frågas, hvarpå förnämligast
vårt förnuft bör ställas? Jo, ponera en verld vara så
skapad och beprydd, som vårt jordklot nu är, ponera ock att
derpå stäldes en Adam med sådana sinnen som vi äga,
äfven sådant förnuft, som slutar efter sinnen; då faller i
hans utvärtes sinnen intet annat än astra (himlakroppar),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
