Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och alla så tätt på hvar andra följande, att de äfven
der-igenom blifvit så mycket sällsammare och förunderligare.
Allt detta vore för mig ymnigt och öfverflödigt förråd, men
största delen tyckes vara artad för en längre framtid, då man
med större oväldighet än nu derom kan döma. Mitt tal
blir således ett kort och svagt utkast, som historien och
efter-verlden lära fullkomna, och om jag äfven förbigår många
sådana händelser, som hos menniskor i allmänhet inträffa,
så påminnen eder, M. H., att man utur store mäns lefverne
allenast bör utleta det som gör deras rätta skiljemärken,
nemligen stora gerningar och nyttiga efterdömen.
Högfärd och fåfänga hafva först infört att, helst vid
sådana tillfällen som detta, framdraga en längd af förfäder.
Vanan har bibehållit denna sed; dock borde eftertanken
varsamt använda densamma. Det är billigt, att fäders stora
förtjenster lända barn till gagn, ja ock till företräde; men
odugligheten bör äga ingen rättighet och blygas för att
åberopa sig på dem, som skulle blygas för en illa artad
affö-ding, om de kunde resa sig utur sina grifter.
Akta adelskapet, M. H., innebär den förbindelse att
tänka ädelt och beflita sig om så hög själ, att inga
nedrigheter mäkta tränga sig in och taga der fäste. Se, den höga
eken, fordom vördig för sin ålderdom, behaglig för den skygd
den lemnat, nu uti toppen bortvissnad och af sina torra
grenar ohygglig, huru den aktas oduglig på det stället den så
länge betäckt och vårdslösas för en friskare planta, som
dragit till sig all aktning. Hvarföre icke vinnlägga sig om
att pryda sin själs egenskaper med nyttig lärdom, sitt hjerta
med stora dygder, så att man, i stället för en anelängd, må
kunna framvisa en längd af dråpliga förtjenster, hvarigenom
man hedrar förfäder, sig sjelf, sin afföda, sin tid och sitt
fädernesland ?
På hvem kan tillämpningen af detta senare billigare
inträffa än på den herren, hvilkens lefverne vi oss nu till
minnes föra? Ifrån hans faderfader, Nicodemus Tessin, med sin
herr fader, riksrådet och öfverste marskalken grefve Tessin,
är denne salige döde den tredje och den siste*). Den ätten
har i riket haft en kort, men lysande varelse. Alla tre
värdige att börja, stifta, hedra en berömlig slägt, alla tre med
*) Kiksrådet och öfverstemarskalken grefve Carl Gustaf Tessin,
född d. 5 Sept. 1695. Dess fru moder, grefvinnan Hedvig Eleonora
Stenbock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
