Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytterligare eftersträfvas af den penningdryge och ohyfsade
junker Torbjörn Ränterik. Den förres böjelse besvaras till
en början af fru Lotta, oaktadt all den sprättaktighet,
Hurtig, som nyss hemkommit från Paris, lägger i dagen. Men i
följd af hans inbilska och mindre diskreta uppförande
vändes hennes hjerta småningom från honom för att i stället
fästa sig vid den solide och allvarlige Stadig, som hon ej sedan
barndomen sett. En afgörande brytning inträder, sedan hon
fått kunskap om, huru Hurtig på ett kaffehus förgått sig mot
hennes fader, den gamle karolinen amiral Enterfelt, som
för honom var obekant. Hon gifver nu Stadig sin hand,
och Hurtig, hvars flygtiga sinne redan ombytt föremål, friar
med bättre framgång till Stadigs halfsyster, den muntra
fröken Sophia Gladlynt. Såsom vilkor uppställer dock denna
en skämtsam kapitulation, som till alla punkter af Hurtig
antages, och hvarigenom han förbinder sig att helt och
hållet aflägga sitt sprättaktiga franska väsen och åter blifva
svensk. Junker Torbjörn far hålla till godo med fru Lottas
kammarjungfru Sara, som dock upptäckes vara af adlig
börd och som väl får antagas vara i stånd att kurera
jun-kem för hans fel. När ridån faller, hafva alla funnit en
make, i det äfven Hurtigs kammartjenare Lars Lustig blir
förenad med den hittills till löpare förklädda Brita, och till
och med Torbjörns dräng Truls får löfte om sin Ingri.
Reinhold Gustaf Modées namn är fräjdadt i vårt lands
juridiska literatur, förnämligast genom det s. k. »Modées
verk», »den vidsträcktaste af alla förordningssamlingar som
i Svea rike någonsin blifvit gjorda». Hans
embetsmanna-bana företer ej något särdeles ovanligt. Född 1698, blef
han auskultant i Göta hofrätt 1717 och ingick sedan i
kansliet, der han 1728 blef registrator. 1740 utnämndes
han till sekreterare i kanslikollegiet och 1746 till assessor i
Abo hofrätt, från hvilken syssla han 1750 tog afsked med
titel af kansliråd. Redan två år härefter afled han.
I vitterhetens historia har Modée först i senare tider
blifvit allmännare bekant såsom författare till tre af den svenska
frihetstidens bästa lustspel, alla uppförda på den skådeplats, vi
nyss skildrat. Sjelf utgaf han dem alla utan utsättande af
sitt namn. Med skäl kan han kallas frihetstidens bäste
lustspelsförfattare. En klar insigt om scenens fordringar,
en stor förmåga af karaktersteckning och ett ovanligt anlag
för det komiska utmärka honom framför de samtida svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
