- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
428

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

värfva sig igenom rang och karakter. Och på det min mor
må ännu närmare lära att känna honom, så skall jag berätta,
att han är ende sonen uti ett mycket förnämt och hederligt
hus, att begge hans föräldrar äro döda och lemnat honom
efter sig i en ansenlig egendom, den han så sköter och
förestår, att han icke allenast sjelf kan hafva sin hederliga
utkomst, . utan ock att han deraf kan hjelpa andra, som
kunna behöfva’t.

Fru Rangsjuk. Du gör mig ett särdeles porträtt om
hans person! Men med allt det skall jag säga dig, att du
antingen måtte hålla dig för klokare än allt annat folk, eller
ock att du resonnerar som en fjolla. Du håller sådana saker
vara af ringa värde, hvarefter allt förnuftigt folk mest
sträfvar i verlden, och jag deremot håller den för en tok,
som inte bjuder till att pryda sig med så stor rang eller
karakter, som han kan, på det han derefter af annat folk
må blifva hedrad och ärad.

Mademoiselle Lovisa. Det är underligt, alt min mor
och jag hafva så olika mening om denna sak, och lär del,
som jag finner, komma deraf, att min mor håller den
hedern vara förnämst, som står skrifven eller tryckt på ett
papper, och att jag deremot tycker om sådan heder, som
har sin grund i förnuftigt folks omdöme.

Fru Rangsjuk. Nej hör, hur munvig hon är! Aldrig
har jag nånsin hört maken. Jag råder dig, Lovisa, att du
inte bjefsar mera emot mig. Jag vill inte mera höra dina
resonnementer, utan pretenderar i deras ställe en sådan
lydnad, som en dotter är pligtig att visa emot sin mor. Min
vilja är denna, att du slår denne Leopold alldeles ur hågen
och aldrig mera tänker på honom, och att du deremot
bereder dig att taga en annan, söm jag ärnat dig.

Mademoiselle Lovisa. Har min mor ärnat mig åt
någon annan?

Fru Rangsjuk. Ja, visserligen har jag så gjort, och
detta är just orsaken, hvarför jag fört dig på denna
gifler-målsdiskursen.

Mademoiselle Lovisa. Men om jag skulle få lof att
fråga, hvem det då är, som min mor ärnat till man
åt mig?

Fru Rangsjuk. Jo men, jag skall säga dig, hvem det
är. Det är unge grefve Valentin.

Alademoiselle Lovisa. Ack, livad hör jag! Unge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free