Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den historiska och politiska visan
under frihetstiden.
T lon politiska visan äger gamla anor i vårt land, ehuru
endast få rester af denna efemära literatur bevarats
till våra dagar. Redan under medeltiden visste man
att i en »lustig liknelse» om konung Albrekt håna ned
denne och hans följe af tyska lycksökare, och man
förstod äfven godt att uppskatta den verkan, som fosterländska
segersånger ägde på sinnena; man behöfver blott påminna
sig Brunkebergsvisan, dikten om Thord Bondes mord,
sån-eerna om Gustaf Vasas underbara befrielseverk m. fl. De
strider, som förberedde och åtföljde reformationen i vårt
land, aflöpte ej heller utan dylika dikter. Den nitiske
biskop Brask lät, då konungen stängt hans eget tryckeri
i Söderköping, i Köpenhamn pränta en följd af visor
rörande de nya kätterierna, hvilka dikter sedermera spriddes
kring i landet »den simple menige man till mycket
obestånd». Sjuårskriget mellan Sverige och Danmark
framkallade en annan störtflod af bittra niddikter. Erik XIV
med sitt lidelsefulla, hämdlystna temperament omgaf sig
nästan med en stab af dylika smädeskrifvare, hvilkas
arbeten han sjelf ej sällan öfversåg. Så äger man ett bref
till Jöran Persson, hvari brefskrifvaren berättar, att konungen
sjelf granskat den nya visan om Ronnebys eröfring och
derför sänder Jöran Persson en afskrift att »till några tusen
(exemplar) tryckas och evulgeras». Mängden af dessa
niddikter var så stor, att man t. o. m. ansåg sig tvungen att
i den slutliga fredstraktaten införa en särskild paragraf om
deras undertryckande. Tvisten om Johan III:s liturgi och
ännu mer den förbittrade kampen mellan Sigismund och
Carl gåfvo anlednnig till en både rik och etterdrypande
vis-literatur, hvilken genom den råa, oförsonligt hatfulla tonen
måhända utgör det mörkaste bladet i vår vitterhetshistoria.
Inför Gustaf Adolfs strålande uppenbarelse tystnade dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
