- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
80

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

]\Iaria. Det är säkert de herrskaperna ifrån Medevi,
som hade sitt förbåd här i morse. Vingren, gå att ta emot
dem. (Vingren går.)

Lasse (kommer in igen). Nå frun skall tro, det är
besynnerligt herrskap. I den ena vagnen satt en herre, tjock,
fet, trind i ansigtet, såg ut som sjelfva helsan, något till
åren, inte gammal ändå, och med honom en ung fröken,
helt simpelt klädd, men vacker, fryntlig och höflig; och i
den andra vagnen en gammal fru, men så grann. Hon
har en röd hatt, med så mycket blommor, så mycket flor,
och en helt ljusgrön klädning, alldeles som den unga
gref-vinnans, som kom hit i somras ifrån Stockholm; och med
allt det har hon i sin vagn så många knyten och
pappaskar, stora och små, runda, aflånga, utaf alla slag, så att
hon knappt har rum sjelf, och hennes jungfru måste sitta
på en liten pall framföre. Jag vet inte hvar hon fått rum
för sina fötter.

Maria. Komma de inte snart? Det blir goda gäster.
De ä’ rika, deo lära betala bra.

Lasse. A Gud vet. Åtminstone har hon för många
askar med sig, att synas mig vilja göra sig någon stor
kostnad. De fruar, som äro så granna, pläga mest vara de
niskaste. — Men se der kommer herrn.

Maria. Gå, och skaffa mig att veta deras namn.

Lasse. Ja, jungfrun säger mig väl det.

Femte scenen.

De förre. Herr Lejonqvist. Fru Lejonqvist.

Lejonqvist (till värden). Tack skall ni ha, min kära
herre; ert hus synes snyggt och vackert. Jag är inte svår
att herbergera, bara ni skaffar min hustru en god och glad
kammare, och en stor kammare med ett kabinett åt min
syster. Hon är den svåraste att logera. Om hon inte får
rum med alla sina knyten, är hon inte nöjd.

Yingren. Jag hoppas, att nådig herrn skall bli nöjd.
Jag kan ge nådig fröken en stor vacker kammare innanför
den der (visar åt fonden), och Hennes Nåd, när hon kommer,
kan få det främsta rummet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free