Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. H. Kellgren.
j-!\en mest typiske — och äfven uen mest tilltalande —
¿Air af upplysningstidens skalder är Johan Henrik
Kellgren. Han föddes 1751 i Vestergötland, der fadern
var prest, studerade först i Skara och sändes sedermera vid
ej fylda sjutton år till Åbo universitet, hvarest han 1774
anstäldes såsom magister docens. Men de akademiska
studierna med deras gammaldags pedanteri förmådde just icke
injaga någon vördnad hos den unge, med
upplysnings-literaturen redan förtrogne universitetsläraren. Det hörde
nästan till den tidens goda ton att smått skämta med den
lärda bildningen och dess ärevördige representanter. Då
Gustaf III besökte universiteten lät han vanligen hofvets
slagfärdigaste gyckelmakare, Schröderheim, opponera extra
mot de lärde fäderne och genom sina bouffonerier
fullkomligt bringa dem ur koncepten. I Mina Löjeti har
skalden sjelf roat sig med att skämta med »det lärda
vur-meri, som visa hjärnor kläckt och kläcka», denna konst
att öfver hårstrån kifva,
Och skrifva, skrifva, skrifva, skrifva,
I kors och tvärs och med och mot.
I Stockholms-Posten gycklas ofta med vetenskapens
förment vigtiga rön; så t. ex. blir en fingerad Herr Durr
ironiskt lofprisad, derför att han upptäckt »en ny tagg på
tisteln, en variation af Cicuta, som skiljer sig från den
vanliga genom två små, korta, kantiga, skrofliga, släta, sneda,
tjocka, höga, nedböjda, hvitaktiga, stora knölar på roten».
På nyåret 1777 begaf sig Kellgren, redan då en
erkänd vitterlekare, öfver till Sverige, troligen i afsigt att
oberoende af universitetet bryta sig en lefnadsbana. Säkerligen
var det derför med förtjusning, som han mottog anbud
att blifva informator i det grefliga Meijerfeltska huset. Den
verld, som så länge hägrat för den unge Abomagistern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
