Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dels händer, vid en snabb reträtt,
Att man i brådskan glömmer lätt
Den ena armen eller benet.
Med puckel fram och puckel bak,
En krympling hela qvällen skrutit,
Hur hans figur vann könets smak
(Det var i mörkret en klar sak),
Och hvilka prof han deraf njutit.
Men ljuset kom — och hvem blef flat,
Om ej den ängsliga figuren?
Ty mer vanskapelig krabat
Man aldrig såg uti naturen.
En utlät sig: »Man vore dum
(Se’n saken kommit har så vida)
Att vilja ljusets gagn bestrida;
Blott, att man hindrar det att sprida
Sitt sken till hela publikum.
Nu, och på det en dylik fara
Ej i vårt land må äga rum,
Ar bäst man lemnar denna vara
Ät mig till monopolium.-»
»Rätt sagdt!» — hör man en annan svara
»Farväl med allt politiskt skick,
Med börd och dygder, hof och seder,
Den stund till allmänhetens blick
Man tillät ljuset stiga neder!
Men nu, som öfverheten blott
Har rätt att pröfva till hvad mått
En undersåte utan brott
Må äta, dricka, se och höra;
Så tror jag för min del (hoc est:
Del i arrendet) vara bäst
Att ljuset till regale göra.»
Bland någre, som i hemlighet
För skam skull sväljde sin förtret,
Var källarmästarn och hans drängar.
Förmodligt kunde gästerne,
Vid ljus begynna efterse
Hvad drogue dem gafs för deras pengar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
