- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
227

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under konungens vistande i Stralsund bragtes, genom en
och annan gynnare, min sak ånyo till föredragning. Men Akademiens
Stafningslära hade då väckt Konungens uppmärksamhet. Man hade
öfvertygat Hs Maj:t, att namnet Stenbock borde enligt Akademiens
regler skrifvas Stenbok, och att då bokstafven C vore af henne alldeles
förkastad, det första och vigtigaste af alla arbeten, ABC-boken, skulle
hädanefter komma att nämnas ABD-boken. Konungen, i högsta grad
nitisk om svenska äran, uppbragtes grufligen häraf. Pommern stod i
fara att förloras, Finland var vid flera tillfrlien äfventyradt: men när
det gälde den tredje bokstafven i svenska alfabetet, då upplifvades hos
Hs Maj:t känslan af en svensk konungs pligter, och han beslöt att,
till försvar af denna riksklenod, utbreda hela sin alfabetiska makt.
Akademien stäldes till ansvar för sin misshandel, och grefvarne
Stenbock och Delagardie förordnades till hennes domare. Saken stannade
dock dervid, att Akademien fick ett onådigt konungabref. För min
del, angifven såsom upphofvet till hela detta ortografiska rikstumult,
hvarigenom fäderneslandet hade varit hotadt med förlusten af en
ärorik bostaf, lemnades jag åt mitt öde, med nåd till lifvet, så länge jag
var i stånd att, med tilihjelp af de öfriga 23 bokstäfverna, uppehålla det.

Den satiriska uppsats, som nedan meddelas, utgör ett
inlägg i denna fråga. —

Med statshvälfningen 1809 randades en tid, då många
af upplysningstidehvarfvets läror förverkligades i vårt land,
då »tankans och tryckets allmänna frihet, det publika
förståndets ofta misskända rättigheter», för hvilka Leopold sade
sig efter bästa förmåga hafva stridt och nitälskat, ändtligen
kom till sin rätt och fingo sitt uttryck i våra grundlagar,
vid hvilkas utarbetande äfven Leopold var verksam. Han
räknade flera af 1809 års män bland sina personliga vänner,
hedersbevisningar kommo honom rikligen till del och han
stod vid denna tid på höjden af makt och anseende. Hans
literära verksamhet, särskildt den poetiska, var dock i
hufvud-sak ändad, de 20 senare årens produktion inskränker sig
till ett ringa antal filosofiska och språkliga uppsatser. Den
literära skola, Leopold tillhört, har vid denna tid spelat ut
sin roll; året efter statshvälfningen begynte den
nyromantiska skolan sin verksamhet, och den stälde sig redan från.
sitt första uppträdande i den skarpaste opposition mot
den gustavianska vitterheten och gjorde särskildt Leopold,
såsom dess förnämste representant, till föremål för en häftig,
ofta hänsynslös kritik. Likasom två decennier tidigare mot
Thorild, måste han nu gripa till den literära klubban och
med sin vanliga polemiska skärpa och dräpande satir draga

i härnad mot fosforisterna. För gången af denna strid skall
på annat ställe redogöras. —-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free