Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omöjligt är att fly magisterns vreda händer;
Jag tar förgift: det blir dervid!»
I ångsten grep han till en af de två buteljer,
Och tömde den med andlös drift.
Han finner ljuft likväl, rätt ljuft, att dö af gift,
Han presten komma hör och andra flaskan sväljer.
Här föreställe sig en livar,
Som någon juledag predikat, messat har,
I hvad förtviflan det magistern borde sänka
Att finna på sitt spett blott svarta skorpan qvar.
På grisstek var ej mer att tänka.
Besatt, han spett och stek med begge händer tar:
»Dö för min hand, din bof! —skrek han, omenskligt bister.
»Ack,» — ropte Jöns — »ack, spar mitt blod!
Jag dör nog utan stryk, magister,
Ty jag har druckit ut allt giftet, som här stod.»
Basilisken
eller
det goda beviset.
En krogvärd, rik på knep att tanklöst folk beskatta,
Gaf ut kring bygden på försök,
Att af hans tupp och af hans katta
En vacker basilisk var ynglad i hans kök.
Man stormar till hans krog från öster och från vester,
Förundransfull cch uppmärksam,
Och medan djuret väntas fram,
Så går hans sura vin friskt åt ibland hans gäster.
»Godt folk», — begynner han till slut, —
»Till en förnäm baron, hvars namn jag ej får nämna,
Min vackra basilisk jag nödgats låna ut,
Men han har loft att den i afton återlemna.
I tron ej, hur besatt den basilisken är.
Emellertid, godt folk, förnöjen eder här
Och dricken — och besen min katta.
Se der, hvar hon sig satt så vänlig på min disk.
Nu gifven akt: Maxys!» — De skratta. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>