Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärlekens resa.
I fordna dar på Cyperns stränder,
När Venus födde kärleken,
Utaf hans barndoms späda händer
Ej några vapen fördes än.
I lugnet af sin oskulds dagar
Han visste ej, att han var gud,
Och, ämnad att ge jorden lagar,
Tog mot dem sjelf af nöjets bud.
Den fackla, han med lekar tände,
Allenast lyste i hans hand,
Ännu hans lågor icke brände,
Hans kedja var ett blomsterband;
Men ändtligt ur sin barndoms tystnad,
Vid känslan af sin styrka väckt,
Han önskade med segerlystnad
Att se sin makt kring jorden sträckt.
Hur sällan vet den äredryga
Hvad han af skickelsen begär!
0 himmel! gif mig makt att flyga,
Sad’ kärleken, och bönhörd är.
Ur luftens höjd på nya vingar
Han verlden för sig öppnad såg,
Och ingen gräns, som vidden tvingar
Af hans bestämda segertåg.
För honom jordens offer falla
1 hvart klimat, som honom ser.
Han finner dyrkan i dem alla,
Men tillhör intet ställe mer.
Och månare att välde söka
Än att befästa sina band,
Har tempel öfverallt som röka,
Men ingenstäds ett fosterland.
Bland åtrån, lekarna och löjet
Så yr i sina val som fri,
Han vistas hvar han finner nöjet,
Men kan af inga fästad bli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>