Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har sett bland medborgare Sokrater, Aristider,
Epami-nonder, Reguler, Scipioner och Catoner; på tronen har man
sett Titer, Trajaner, Aurelier. Låt goda böjelser, låt
begärens måttlighet eller svaghet, låt en hemlig egenkärlek, en
förstäld äregirighet och ett doldt högmod hafva del i
men-niskors dvgdigaste gerningar. Säg att då Bristol *)
ädelmodigt afslog Philip den IV:s frestande anbud, det var denne
konungs medvetenhet, icke sitt eget samvete, som han
fruktade. Härled alla dessa goda gerningar, hvilka
undangömmas för verldens ögon, från en annan art af högmod; neka
att någon mensklig dygd är ren; nog af att den gifves,
sådan som den är, nog af till det upplysta förståndets ära.
Ty om böjelse och afsigter kunna leda oss till goda och
berömliga gerningar, så måste det åtminstone vara förståndet,
som säger oss hvad som är godt och berömligt. Det kan
ej heller vara utan verkan på böjelserna. Det kan ej undgå
att med framställandet af rätta ändamål och gerningars sanna
förhållande väcka de goda och tillbakahålla de elaka
böjelserna. Det måste genom utvisandet af begären och
passionernas skadliga följder kunna qväfva dem, genom teckningen
af en sann eller inbillad ära, af sanna eller inbillade fördelar
kunna leda passionerna till rätta ändamål. Det måste kunna
tillskapa den vana, som utgör dygd. Men om detta är
förståndets verkan på menniskors uppförande; om öfvertygelse
äger någon kraft öfver passionerna; om dygd finnes; hvad
bör då blifva följden af politisk upplysning? Att kunna
tillskapa dygdiga regenter och medborgare, hvilka utan
af-seende på eget intresse skynda till verkställighet det, som
upplysningen visar för samhället vara rätt och gagneligt.
Man kan icke neka, att förståndet och sanna
grundbegrepp verka på våra gerningar, utan att neka allt livad
menniskor i alla tider erfarit och sagt om sedelära, religion,
uppfostran, odling, om samvete och dygd. För en författare
är det en tillfredsställelse att se den mening, han fattat,
*) Lord Digbv, grefve af Bristol, var engelsk ambassadör i
Madrid. Han hemkallades af sin ovän, den nedrige gunstlingen hos
Jakob och Carl I, hertigen af Buckingham, som på honom ville
hvälfva skulden af egna felsteg i den misslyckade
giftermälsunder-handlingen. Bristol visste att han skulle blifva ett offer. Konungen
i Spanien bjöd honom först att stanna hos sig ocb sedan en stor
summa penningar, med löfte att ingen derom skulle fä kunskap.
Det är en, som nödvändigt måste veta det, svarade ambassadören,
och som aldriy skall förlåta det: det är gr ef v en af Bristol.
Ar det möjligt att läsa sådana drag, och neka att dygd gifves?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
