Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
instämma med dessa enkla och allmänna begrepp, hvilka
det sunda förnuftet bland alla folk och i alla tidehvarf gjort
rådande, oeh dem blott klyftigheten kan förvända eller
bestrida. Jag vore dock gerna färdig att bedja om ursäkt för
anförandet af så kända sanningar. Men det hör till de
många besynnerligheter, hvilka menniskosnillet varit mäktigt
att framalstra, att man ständigt ropat på nödvändigheten af
uppfostran, af sedelära, af rätta grundsatser, af samvete,
och tillika frågat, om upplysning är nyttig för samhället.
Aro då medborgarens gerningar af annan beskaffenhet än
menniskans? Man vill, att allmänt väl skall befordras, och
vill, icke tillåta, att det får kännas och undersökas. Man
vill att menniskor skola vara lyckliga, och vill icke, alt de
skola känna sina rättigheter. Många, som medgifva verkan
och nödvändigheten af en moralisk upplysning, hafva nekat
nyttan af en politisk. Ännu återstår mer än en strid med
fördomen. Aten följom vår gång.
Sanna begrepp eller upplysning äga likväl endast en
del af sin stvrka, så länge de ensamt anses såsom en
en-skild menniskas öfvertygelse. Man ser, ty värr! mer än
ofta menniskor handla emot en rätt öfvertygelse, emot sitt
samvete. Det är först då upplysningen är spridd till flere,
då den är allmän, åtminstone hos de tänkande i en nation,
som den visar sin rätta verkan. Den får då samma kraft,
som vi sett de rådande tänkesätten äga, den blifver hvad
man sagt meningarne och fördomarne vara: verldens
drottning. Det är då, som de sanna grundsatserna i moral och
politik icke kunna bestridas utan förebråelse för
besynnerlighet eller löjlighet. Då är det som sanningarne liksom
insupas med modersmjölken, fortplantas genom uppfostran och
bibehållas genom vanan. Den ene följer dem af öfvertygelse
och dygd; andra följa dem af behof, egennytta eller fruktan;
den berömsjuke för vinsten af ett lof; den regeringssjuke
för att behaga dem, han vill vinna och styra; den fåfänge
för att icke synas löjlig. Få våga handla mot allmänt
rådande meningar. Sjelfva de lastfulle måste visa aktning för
sanningar och grundsatser, dem ingen kan stöta utan att
blottställa sig för vanära och afsky. De nödgas tygla sina
böjelser och återhålla deras utbrott. De tvingas åtminstone
till en förställning, brottslig och föraktlig i sin natur, men
ofta nyttig för samhället i sin verkan, till denna förställning,
hvilken en författare kallat lastens vördnadsoffer ål dygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
