Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla erkänna, det lydnaden hos mängden, att dess
stillhet, äro följder af dess tänkesätt; ty hvad annat än
tänkesätten kan fjättra en öfverlägsen styrka? Men hvarföre då
icke tillika inse, att tänkesätten icke äro pålitliga, förr än de
äro stödda på en sann öfvertvgelse? Ilafva vidskepelse,
okunnighet, fördom, bedrägeri varit tillräckliga att för alltid
utestänga känslan af ett verkligt ondt, och de skakningar,
denna känsla vållar? Hafva de kunnat förhindra en lättrörd
menighet att blifva ett verktyg i dristiga bofvars händer?
Så ofta menniskorna brutit samfundsbandet, förglömt
lydnaden eller stört lugnet, hafva de antingen varit jagade ur
sin stillhet af något verkligt ondt eller förförda. Det förra
O ö
kan icke med säkerhet förekommas ulan genom det ondas
afskaffande. Förförelsen kan ensamt förebyggas genom en
rätt upplysning. Rådfrågom åter häfderna. England var
ett rof för de vådligaste skakningar, inbördes krig och de
slörsta ohyggligheter, till dess det fic-k den konstitution, det
nu äger. Sedan den tiden hafva inga betydliga rörelser
varit, och lagarne undergått få förändringar. I hvilka länder
hafva de tätaste förändringar förefallit? Hvarest har det
varit lättare att åstadkomma en resning, i England eller
i Frankrike? Det rätta medlet att bereda ett stadigt lugn
är att göra menniskor lyckliga och upplysta. Man säge
hvad man vill om deras lättsinnighet och ostadighet, de
önska icke att ändra det, de äro öfvertygade vara godt och
nyttigt. Vid hvart steg derföre, som lagstiftningen tager
till sin förbättring, vid hvart steg menniskorna göra till en
större lycksalighet, tillknytes föreningsbandet, stadgas
samhällets lugn och försäkras dess och lagarnes bestånd. Det
gagneliga, som blifvit upptäckt och genom verkställigheten
bevisadt, kan icke falla utan vid dessa hvälfningar, då barbari
eller träldom få öfversvämma något land eller hela delar af
jordklotet.
Man skall icke förebrå mig att ensamt hafva talt om
rättigheter hos folken. Öfvertygad att deras nämnande är
behagligt för en mild, rättvis och upplyst regering, känner
jag med en fördubblad styrka medborgarens och
undersåtens pligter; och hvilken skulle mera lifligen än jag kunna
känna dessa sistnämnda? Om jag vågade tro min röst äga
någon förmåga, skulle jag i våra dagar snarare vända den
till folken än till regenterna. Jag skulle djupt i medborgares
hjertan söka ingräfva dessa eviga sanningar: att inga rättig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
