- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
488

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bevarad. Engelsmannen vet, att han icke bör hållas i häkte
utan att höras och dömmas, emedan han har ett Habeas Corpus.
Begreppen om skyldigheter, lydnad och uppoffringar kunna
genom samma utväg tillskapas, stadgas och fästas i
menni-skors öfvertygelse. Detta är den stora hemligheten i en
mycket omtvistad sak. Stifta rättvisa och goda lagar, och
var viss att hos folket skapa upplysning, lydnad för öfverhet,
aktning för lagarne, känsla af skyldigheter, kärlek till
fäderneslandet, nit för dess väl och bestånd, seder, samfundsdygd
och en rätt medborgerlig anda.

I detta ofullkomliga utkast af hvad jag framdeles vidare
bör utföra, hoppas jag åtminstone hafva gifvit anledning att
betaga de tvifvelsmål, som tycktes återstå emot
upplysningens nytta. Men om det likafullt skulle hafva händt mig
hvad som lätt händer, att intagen af mitt ämne hafva för
mycket sett detsamma från den goda sidan; om jag förbigått
något af de skäl, hvilka emot min mening kunna anföras;
om man ännu skall tro sig berättigad att förfäkta
fördomar-nes sak, ännu påstå att undersökning är farlig, att det är
nyttigare, äfven i anseende till det sanna, att mängden tror,
än att den pröfvar och dömmer; om man icke skall återvända
att upprepa dessa med så mycken myndighet framstälda
statsmaximer, hvilka nästan fått helgden af trosartiklar, så
ville jag först fråga, om menniskorna med fördomarne varit
så lyckliga, de kunna blifva; jag ville åberopa historien;
och om denna fråga, detta åberopande ej heller skulle
af-göra tvisten, så äger jag ett skäl, hvilket alltid skall
för-blifva oöfvervinneligt. Ar det möjligt att förbjuda
mensk-liga snillet forskning och undersökning? Ar det möjligt att
hindra detta förnuft att upptäcka det falska och se det
rätta? Ar det möjligt att för alltid förekomma upplysning?
Om det vore möjligt på vissa ställen, är det väl möjligt i
Europa, sedan boktryckerikonsten blifvit uppfunnen? Hvilken
är den fördom eller osanning; hvilket är det falska system,
som kan lofva sig ett varaktigt bestånd, sedan man sett
påfvesystemet falla? Det stora, det oomkullstötliga skälet
för upplysningen är dess oundvikliga nödvändighet. Om så
är, om sanningen, ehuru stundom den långsammaste, alltid
förblifver den starkaste kraft på jorden, hvad böra vi göra?
Lyda upplysningen, märka, följa, äfven skynda dess
framsteg, men då vi följa och skynda, tillika söka styra och leda
det sanna till verklig nytta för menniskor och samhället.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free