Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos den, som icke rätt inser dess grund, dess bevis och dess
gränser, blifver en art af fördom. Ehuru jag tror, att de
nyttigaste begrepp och sanningar äro så enkla, att de kunna
fattas af alla menniskor, så vill jag dock medgifva, att något
kan vara af annan beskaffenhet, och att mängdens kunskaper
i detta afseende skola blifva fördomar. Men om således
fördomar måste vara, hvarföre icke låta det rätta och det
sanna utgöra folkets fördomar heldre än det falska och det
orätta? Hvarföre icke, om vi väl i vår öfvertygelse fästa
denna oomkullstötliga sanning, att nyttigt och sant i
samhällsordningen äro ett och det samma, skadligt och falskt
ett och det samma? Befarom icke dervid den så mycket
öfverklagade lösligheten i menniskoförståndet, och hörom
icke dem, som ropa att vi blott äro ämnade att vara en
lekboll för olika osanningar och olika fördomar. En
verkligen nyttig sanning har ännu aldrig fallit, der man tillåtit
den att rota sig, der bedrägeri, konst eller tvång icke blifvit
använda att den förstöra, och dessas verkan skall
upplysningen förekomma.
Vi äga så mycket mindre rättighet att tvifla om
möjligheten att upplysa allmänheten, som vi icke utan att
förråda sanningen kunna neka, det man på flera ställen sig
derom hittills föga bekymrat Ar den allmänna uppfostran
på något ställe hvad den kunde och borde vara? Kunna
vi bestämma verkningarne af en rätt uppfostran? Allt hvad
vi med visshet veta, är att folkens seder och lynne äro
bättre i mån af den allmänna uppfostrans godhet; att folket
är sedigare och dygdigare i de protestantiska länder, der
allmänna undervisningen är mera vårdad och renare i sina
grundsatser. Skall icke undervisningen kunna sträckas till
ännu flera ämnen? Skall icke ett större antal af verkligen
upplyste bland de högre klasser af medborgare kunna
inflyta på hopens tänkesätt, seder och uppförande? Det gifves
derjemte ett annat medel att upptysa alla folk, ett medel,
som är det kraftigaste och säkraste, och detta medel är
lagarne. Icke har en svensk mera studerat menniskans
rättigheter än de lifegne, men han vet, att personlig frihet
är en rättighet, emedan han genom lagarne är fri. Han
vet, att ingen bör dömas ohördan, ingen efter godtvcko, utan
alla efter lag, emedan han har domstolar, lagar och en
stadgad rättegång. Han vet, att folket bör skattlägga sig
sjelft, emedan denna dyrbara rättighet är det svenska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
