Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyromantiska skolan och dess främsta författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tisk förträfflighet, ju mer han kan förvandla originalets enkla och
naturliga uttryck till en onaturlig mörja af ord och fraser, hvarvid
förnuft och smak stå häpna och handfallna.
Skulle någon finna detta yttrande hårdt och sårande, så medgifver
jag, att det så kunde med något skäl synas. Jag frågar blott i hvilket
land, der man åtminstone hunnit se opp ur barbariet (och icke tumlat
sig hufvudstupa dit tillbaka igen), ett skaldefoster sådant som detta
närvarande, skulle böra vänta sig att mötas af ett lindrigare omdöme ?
Jag frågar om sanningen, äfven i hela sitt omildrade uttryck, icke
blir slutligt en rättvisa efter så många oblyga utfall af en
ungdoms-flock, som fast den ock bestod af englar i snille, dock varit skyldig
aktning åt förtjenta föregångare, åtminstone försköning ifrån sådana
höfligheter som galge och påk? Behöfver jag hvarken säga eller
dölja, att jag här talar om detta vittra förbund hos oss af unga
skalde-bröder, som enligt bästa moderna teori, ansett sig böra begynna vår
poesis upphöjning med att skymfa och skryta; men hvarom kan med
skäl frågas, huruvida, efter snart fyra års segerskrål, någon enda
der-ibland ännu gifvit oss ett läsbart stycke; och hvilkas antagna namn
af nya skolan tyckes hitintills blott påminna om behofvet att gå ännu
rätt länge i den gamla? Hvem som med uppmärksamhet och
kännedom foljt den så kallade fosfor iska vitterheten, rådföre härom sitt eget
omdöme. Hvem som dertill ej ägt tid och tålamod, fråge blott
sftt
minne huruvida han, bland alla stycken inom dessa med skäl rodnande
permar, någonsin hört omtalas ett enda såsom utmärkt af det
allmänna bifallet; under det han säkert ofta funnit sig vittne till det
allmänna eller enskilda åtlöje, som åtföljt största delen deraf. Och om
hvad här säges troligen skall finna sin bekräftelse i de flesta läsares
både minne och omdöme, då tror jag mig berättigad att sluteligen
fråga: åt hvilken annan mindre långmodig publik i Europa, man
skulle hafva understått sig att i en skrift, förkunnad såsom den äkta
himmelska poesiens nu först
nppgångna morgonstjerna, och under
oupphörligt förolämpande af alla hittills värderade förtjenster, bjuda,
i tretton samligar efter hvarandra, idel försök af sådan beskaffenhet?
Stycken, hvaribland väl knappt något enda höjer sig, hvad geniet
angår, öfver den vanligaste medelmåtta, under det att så många
der-emot finnas stämplade, till språk och stil, af begynnarns gröfsta
oskicklighet?
Bland uppsatserna i Fosforos må slutligen påpekas
den lilla recensionen af Atterbom öfver första häftet af
Götiska förbundets tidskrift Iduna, emedan denna recension
utvisar Nya skolans ställning till den nationella rigtning,
som vid denna tid gjorde sig gällande i vår literatur, och
hvilken bland sina målsmän räknar flera af vårt lands
yppersta skalder. Då skolan utslungade sin protest mot
den ensidigt franska smaken, framhäfde den ock synpunkten
af dess osvenskhet. Bland medlemmames ungdomsstudier
intog den äldre nordiska literaturen, »den gamla götiska»,
d. v. s. den isländska och fornsvenska, lika väl som
1600-talets, ett vigtigt rum. Livijns och Hammarskölds brefvex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
