Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Öfverfart till Beeren Eiland — Haakjæringfiske — Uppehåll på Beeren Eiland — Öns utseende och naturalster — Äldre öfvervintringar. — Norske skepparen Tobiesens uppehåll derstädes vintern 1865—66 — Fynd och iakttagelser — Färd till Spetsbergen — Första drifisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kare lysande kärna, äfvensom att hon vid klar luft vid uppgången tycktes
hafva oval form.
Oaktad t denna solens långa frånvaro får man dock ej tänka sig
dessa trakter vintertiden svepta i ett ständigt kolmörker. Ej nog, att
herrligt månsken samt norrsken stundom upplyste nejden, var äfven midt
på dagen ett visst spår af gryning vid klart väder att märka, till och med
under den allra mörkaste tiden. Så t. ex. kunde man den 21 December
vid middagstiden tätt vid fönstret urskilja och igenkänna de största
bok-stäfvema på titelbladet i ”de gamle norske Konge-Sagaer”; den 22 s. m.
såg man från Nordhamnen skymten af de på öns sydsida liggande
snöklädda fjällen, och d. 28 spisades middag utan ljus.
Under hela tiden anstälde Tobiesen tre gånger om dagen
meteorologiska observationer. Af dessa framgår, att redan med September månad
inträdde och till slutet af Maj fortfor en temperatur, som endast
undantagsvis steg en eller ett par grader öfver fryspunkten. Å andra sidan
blef kölden aldrig så stark, som mången af observations-ortens nordliga
läge torde hafva väntat. Under December, Januari, Februari och Mars
visade visserligen thermometern då och då — 20° C. och derunder samt
5 dagar (dock blott en gång hela dagen) under —25°, men — för att ej
nämna de mera sällsynta tö vädren — endast en half, en eller några få
graders köld var äfven under samma månader ej ovanlig. Högsta
observerade köldgrad var —28”,4 (d. 8 Jan. 1866); högsta värmegrad var
+ 7° (samma dag observationerna började, d. 6 Aug. 1865); under Juni
månad 1866 var högsta gradtalet + 5",7 d. 19, några timmar före afresan.
— Särdeles i ögonen fallande är det, huru sällan orden ”klart Veir”
förekomma i journalen; under flera månader finner man detta uttryck blott
en eller ett par gånger inblandadt mellan ”skyet”, ”tyk”, ”disig”, ”Yren”,
”Snetyk” o. s. v. Naturliga följden häraf var betydlig nederbörd,
förnämligast af snö, men ännu i slutet al* December föll under ett par dagar
regn; i Februari haglade det en gång.
Då man hittills totalt saknat några uppgifter rörande
temperatur-förhållandena härstädes, äro de gjorda iakttagelserna af ganska stort
intresse. Journalen*) deröfver kan äfven betraktas såsom det enda
värderika utbytet af denna öfvervintring, ty såsom ekonomisk spekulation måste
den anses fullkomligt misslyckad. Tvä och en half specie, hvilkct ut-
*) Den, som intresserar sig för närmare kännedom om densamma, hänvisa vi till Öfvere.
af Vetenskaps-Akademiens förhandlingar 1869, i hvilka den i sin helhet blifvit införd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
