Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Öfverfart till Beeren Eiland — Haakjæringfiske — Uppehåll på Beeren Eiland — Öns utseende och naturalster — Äldre öfvervintringar. — Norske skepparen Tobiesens uppehåll derstädes vintern 1865—66 — Fynd och iakttagelser — Färd till Spetsbergen — Första drifisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullt tillfredsställande och anteckningarna för livarje dag sluta derföre
nästan utan undantag med: ”Alt vel. Gud med os.”
Orsaken till detta lyckliga resultat torde i väsentlig mån böra sökas
i den utmärkta ordning, som af förmannen vidmakthölls. Hit räknas ej
mindre boningsrummens flitiga vädrande och rengöring, än framför allt,
att alla höllos till arbete i det fria, äfven om behofvet ej fordrade det.
För öfrigt var lefnads-ordningen fbljande: kl. 6 på morgonen måste alla
stiga upp; kl. 7 åts frukost, hvarefter arbetet genast begynte och varade
till kl. 12, då middag åts; kl. 1 begynte arbetet på nytt och fortsattes till
kl. 3, då kaffe dracks, hvarefter enhvar hade frihet att göra hvad han
ville. Kl. 7 åts aftonvard och kl. 8 gick man till sängs. Söndagarne
firades med andakts-öfningar och arbetet hvilade helt och hållet. Icke
sällan nödgades de hela dagar hålla sig inne i stugan, isynnerhet under
biåsväder, emedan den vind, som strukit fram öfver isfälten, var så
bitande skarp, att man endast en kort stund kunde uthärda densamma. En
vanlig sysselsättning under sådana dagar var träsnideri och förfärdigande
af barnleksaker, hvaijemte eftermiddagame ofta användes till läsning och
undervisning i räkning och skrifning. Man tänke sig en leksaksfabrik
och en skola midt bland polar-hafvets isar och under polar-nattens
dunkel!
Under jemn sysselsättning syntes emellertid enhvar vara väl belåten.
”Idag er det et forfaerdeligt Veir, men vi har det nok saa kosligt inde i
Huset”, heter det flera gånger, och att detta ej var ”kun en Talemaade”,
torde inses af kaptenens anteckning på julaftonen, att ehuru han firat
denna högtid på de mest olika ställen på jordklotet och bland folk af en
mängd nationaliteter, var det nu första gången, som ingen af hans
följeslagare önskade sig hem till slägt och vänner. — Små afbrott i det
enformiga lifvet bildade för öfrigt blott Fastlagsmåndagen, som firades med en
liten bal, samt norska ”Grundlovens” årsdag, d. 17 Maj, som
högtidlig-hölls med flaggning, hurrarop och ”nogle Glas Puns”. Den största
högtidsdagen, ehuru den ej särskildt firades, torde dock hafva varit den 17
Februari, då solen efter 116 dygns frånvaro*) blef synlig. Det
anmär-kes, att hon i böljan efter sin återkomst — säkerligen till följd af den
disiga luften — ej sällan visade sig som en sexuddig stjcrna med en star-
*) Enligt astronomiska beräkningar är solen under 1)7 dygn alldeles under Beeren
Eilands horizont; men den vanligen herrskande dimman vållar, att hon ännu
längre kan vara osynlig, isynnerhet då hon endast en kort stund och helt obetydligt
höjer sig öfver hafsytan. Om sommaren går hon under 102 dagar aldrig ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
