Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Sofias första färd längs isgränsen vesterut — Djuplodningar — Lifvet ombord — Försök att nå Sjuöarne och Brandewijnebay — Liefdebay — Båtfärd — Naturen i Liefdebay — Sofia afhemtar de i Kobbebay qvarvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afsigt att vid inträffande sjögång få en påminnelse om de stundande
vedermödorna genom dessa svarta budbärares nedfallande i sängen. Naturforskame
voro i allmänhet i hytterna ordnade efter omfånget. I de bredaste
hytterna förut hade den solida ”eloquentia corporis” sitt hem; akter öfver
aftog samtidigt naturforskarnes och hytternas bredd. De senare, med röda
schaggsoffor och stoppade väggar, bokhyllor m. m., voro helt prydliga.
Här tog man emot besök af kamraterna och hit drog man sig tillbaka
efter slutad aftonmåltid, sköt kanske gardinen för fönstret for att
utestänga den värmelösa midnattssolen, läste Irvings Alhambra eller något
annat riktigt sydländskt och drömde om vinberg och orangelunder. —
Dagen förflöt under de omtalade sysselsätt ningarne. Måltiderna voro
välkomna afbrott; att middagstoilctten ej alltid kunde vara. i
örlogsmanna-stil, är naturligt. Rökning var tillåten endast på däck; i Scoresby s tunna
var ingen dålig rökplats; man kunde der se foglame sjelfva i
fogel-per-spektiv. Aftnarne tillbragtes under diskussioner; stundom framkom, sedan
qvällame börjat blifva mörka, schack- eller brädspelet, men kort funnos
ej ombord.
Sedan vi ett par dygn på ofvanbeskrifna sätt kryssat längs iskanten
och derunder sträfvat i nordostlig riktning, fingo vi d. 27:de i sigte de
norr om Spetsbergen belägna Sjuöarae, men dessa voro fullkomligt
om-gifna af is och för tillfället ouppnåeliga. Kursen sattes derföre på
Brandewijnebay, men snart möttes äfven på detta håll simmande ismassor. Här
och der lågo på de hvita blocken svarta föremål. Det var skälar, större
och smärre, som vid fartygets annalkande med smidiga, ljudlösa rörelser
gledo ned i hafvet. Der skälar i större mängd finnas, kan man äfven
vänta att träffa fångstbåtar. Ett par skutor hade äfven uppsökt denna
jagtmark, och vi sågo deras båtar, med harpuneraren stående upprätt i
fören för att speja efter byte, kryssa bland ismassorna. Snart fingo vi
besök ombord. Hyggliga, intelligenta män voro dd, till större delen
kvasner, som alls icke eller ganska ofullkomligt talade norska; härvid,
som vid åtskilliga andra tillfällen, kom det väl till pass, att två af våra
kamrater voro förtrogna med finska språket. Medan dessa fångstmän
be-funno sig på Sofias däck, uppstack en skäl sitt svarta hiifvud i det öppna
vattnet vid sidan. I ett ögonblick voro fångstmännen i sin båt, och här
fingo vi nu tillfälle att beundra ett vackert skott. Medan båten,
vaggande i vågsqvalpet, svängde ut från fartyget och således befann sig i en
dubbel rörelse, höjde den i fören stående harpuneraren sin studsare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
