Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sofias färd norrut — Vi uppnå 81° 42´ — Följa iskanten vesterut — Djuplodningar — Återvända till Spetsbergen — Ny färd norrut — Sammanstötning med is och läcka — Fartyget repareras i Kingsbay — Försök att söder om Spetsbergen gå österut — Hemfärd — Storm vid Beeren Eiland — Tromsö — Götheborg — Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafvet och på ett ställe, der djupet var så betydligt, träffa en sådan
rikedom af högre djur. Vi sågo skäl, ismås, havhest, teist (knappt
igen-känlig i sin spräckliga vinterdrägt), alka och rotges. Af ett par fogelarter
skötos exemplar. I vattnet nära ytan simmade pteropoder och copepoder,
hvilkas former och färger synnerligen tydligt aftecknade sig mot de klara
”isfotterna” (de simmande blockens betydligt omfångsrika undervattensdel).
Här gjordes äfven ett fbrsök att bräcka is med en krutmina, men utan
annat resultat än att i det till försöket utsedda isblocket utsprängdes en
fördjupning, som ej ens genomträngde hela dess tjocklek; väldigare makter
behöfvas för att betvinga polarisen.
Vi voro, som sagdt, vid vändpunkten; så mycket var åtminstone
afgjordt, att ingen möjlighet fans att komma längre mot norr eller vester.
Åt dessa håll sträckte sig isen, så långt ögat kunde nå. Vi hade nu två
gånger följt isgränsen utan att finna någon öppning eller svag punkt i den
förskansning, polen dragit omkring sig, och, för att gå berättelsen något
i förväg, förhållandet befans vara detsamma vid det tredje försök, som
gjordes i början af Oktober. Vi hade ej funnit bekräftadt Petermanns
(sedermera återkallade) påstående, att det är lika lätt att segla från
Am-sterdam-ön till polen som från Tromsö till Amsterdam-ön, och hvad
samma auktoritets öppna polarhaf beträffar, lyckades vi aldrig finna till {+-+}
trädet ditin. Af synnerlig vigt är den iakttagelsen, att isgränsens
sträckning och läge synas underkastade endast ringa förändring. Kapten v. Otter
säger i sin officiella rapport:
”Genom engelska flottans expeditioner 1773 under kaptenerna Phipps
och Lutheridge, 1818 under commodore Buchan och John Franklin, 1827
under kapten Parry, samt den ryskas 1765 och 1766 under
Tschitscha-goff, tillika med den berömde engelske vetenskapsmannen och
hvalfångare-kaptenen Scoresbys erfarenhet, har det blifvit ådagalagdt, att under den
tidigare delen af sommaren (Maj—Juli) framträngande äfven till 81:a
graden endast undantagsvis lyckats och den lucka, som af dem lemnats,
nemligen om isförhållandena under den senare delen (Augusti, September
och böijan af Oktober), har nu af E. M:ts ångfartyg blifvit fylld genom
de trenne försök, som af detsamma gjorts från d. 23—28 Aug., d. 17
—25 Sept. och d. 1—4 Okt. Såsom ett factum från desamma måste
nemligen framstå: att ehuru isen under Augusti och större delen af
September väl dagligen oåde minskas till qvantitet och försämras till qvalitet,
eller hvad man kallar ”ruttnar”, så blir den dock icke navigabel äfven
Sv. rolarexped. 4868. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
