Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sofias färd norrut — Vi uppnå 81° 42´ — Följa iskanten vesterut — Djuplodningar — Återvända till Spetsbergen — Ny färd norrut — Sammanstötning med is och läcka — Fartyget repareras i Kingsbay — Försök att söder om Spetsbergen gå österut — Hemfärd — Storm vid Beeren Eiland — Tromsö — Götheborg — Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farande stark efterfråga, och på däcket går man utan kavaj. Vinden är
ganska häftig och kastar åt alla väderstreck; fartyget rullar i den krabba
sjön. Emellertid närma vi oss Fuglö och sjunga ”Du gamla, du friska,
du fjällhöga nord”, säkre i hoppet att snart vara i hamn. Men — värsta
föret är i portlidret. När vi komma upp från middagen, har vinden åter
med allo makt ”rifvit i”, blåser oss rätt i näsan och sätter Sofia alldeles på
bakhasorna. Vår lilla sårade och plåstrade skuta visar emellertid nu, hvad
hon duger till; fram skall hon. Propellern arbetar än i vattnet och än,
nästan lika ofta, i luften, så att hela fartyget skakar. Den ena sjön lägger
henne på sidan, den andra slår henne med jättenäfve midt för pannan. Hon
vacklar och skälfver, men det går dock framåt. Vi böija finna det nästan
som en förolämpning, att bjuda oss nordpolsfarare på ett sådant
bemötande och det nu, då vi nästan befinna oss inomskärs på en fjärd, der
man, efter nordhafssätt att se, knappt borde kunna dränka en medelstor
kattunge (!). Det ser nästan ut, som om vi ej skulle komma fram, utan
f& tillbringa natten ute på sjön i rullningen. Slutligen går det dock; vi
komma inom skären, triumfera och — föra blå och röda lanternor, herrliga
civilisationstecken. Ett det praktfullaste norrsken med Corona borealis i
zenith flammar på himmelen och belyser vår infärd.” Här sluta
dagboksanteckningarna; blott ett uttiyck vilja vi ännu ur dem låna. Då vi
nalkades Tromsö, såg man på alla håll, huru en synnerlig omsorg egnades
toilettens fulländning. Dagboken säger rörande detta lakoniskt:
”Sommarbyxor, snö väder”. Den 20 fardades vi på morgonen genom de vackra
sund, som bilda inloppet till Tromsö, och snart stodo vi åter på Norges
gästvänliga jord.
Polarfärden var således slutad; återstår att tillägga några ord om
Sofias hemfärd. Egentligen borde ett särskildt kapitel, och detta ej af de
kortaste, egnas vårt mottagande i Tromsö. All den välvilja, vi rönte i
detta för sin gästvänlighet och sitt umgängeslif så mycket prisade
samhälle, bildar ett af färdens bästa minnen. Ofverallt mötte man oss med
hjertliga välkomsthelsningar; böcker och tidningar skickades ombord; fa-
heden; man fann sig förträffligt vid -|-4 k -|-6 graders temperatur i gunrum och
hytter och höll till och med till godo med —|— 1°; vid —10° satt man i Scoresbvs
tnnna på förtoppen utan att besväras af kölden, och vid återkomsten till de norska
farvattnen visade sig denna härdning på ofvanbeskrifna egendomliga sätt. Under
hela hemfärden bibehöll sig, som man i det följande ser, den från Spetsbergen
medförda okänsligheten mot jemförelsevis låga temperatnrgrader. De flesta, som
besökt de högnordiska trakterna, hafva gjort en liknande erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
