Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktiskt duglig flvgmaschin blifver upptäckt, eller också måste en
vandring på isen företagas. De svårigheter, som med en sådan äro forknip-
norske mineralogen, Professor B. M. Keilhau, hvilken var den, som ensam
bestämde de trakter, som skulle besökas, den tid, som på hvaije plats skulle
användas o. s. v., blott med den inskränkningen, att något gammalt ryskt etablissement
(oeh dylika funnos den tiden nästan öfverallt) skulle besökas. * Efter hemkomsten
utgaf Keilhau sjelf en särdeles intressant resel>erättelse, full af skarpsinniga
iakttagelser och träffande reflexioner, och dessutom gåfvo de af honom gjorda
samlingarna upphof till en för sin tid värdefull S]>ctsbergs-flora. Icke desto mindre
finnes hela Keilhaus reseberättelse (i öf versätt ning) i Geogr. Mittheil. intagen med
l*i hvarje sida upprepad titel: "Die Deutsche Nordfahrt des Herm Barto v.
Löwe-nigh”. Hade denne bekostat hela färden, kunde någon rimlighet funnits för ett
dylikt sätt att gå till väga, ehuru man derigenom erkänt sig hylla den något
farliga satsen, att penningar gälla mer än vetenskaplig insigt, förmåga och arbete.
Emellertid hafva vi, enligt de underrättelser vi förskaffat oss, all anledning att
antaga, att äfven Keilhau deltog i att bekosta färden, hvadan intet skäl finnes att
pryda v. Löwenigh med ett beröm, som i sjelfva verket tillkommer en annan.
”Wir Deutsche zeiehnen uns einmal durch jene lächerliche Selbstverleugnung aus,
bei der wir die Vcrdienste unserer eigenen bescheidenen Landsleute ignoriren,
wäh-rend wir denen der Ausländer Weihrauch streuen", heter det i inle<lningen.
De öfriga resultaten af Koldeweys resa inskränka sig, om vi ej taga fel.
till vanliga (om ock särdeles noggranna) loggboks-anteckningar om temjxjratur,
vindens riktning och styrka, hafsströmmar, isens läge, magnetnålens missvisning
o. s. v., hvilket allt naturligtvis ej är utan ett visst intresse. Deremot väga vi
draga i tvifvelsmål tillvaron af de dyrbara och rika samlingar, hvilka redan vid
återkomsten till Bergen uppgåfvos blifvit sammanbragta. Det enkla skälet till
vårt tvifvel i detta afseende är, att ingen naturforskare deltog i färden: en
sjökapten och en styrmau, huru skickliga i sitt fack de än äro, kunna omöjligt vara
kompetenta domare i en sådan sak. Också har man efter återkomsten till
Tyskland ej hört talas om nagot sådant, med undantag af åtskilliga (39) bottenprof,
som lemnats till den berömde Ehrenbergs undersökning. »Så vidt man kan döma
af en kort notis, som härom blifvit publicerad, synas dessa prof. hemtade från
7 till 300 famnars djup (endast 7 på mer än 100 famnar), hafva erhållits genom
att af skrapa det, som fastnat ]>å talgen i bottnen af de sänklod, hvarmed djupet
pejlats. En mikroskopisk pröfning kan ej företagas, förrän man hunnit ”dieses
Material erst mit grosser Miihe und Zeitaufwand von seinen Fettanhängen zu
be-freien”. I samma notis meddelas underrättelse om de på Sofia anstälda
djuplodningama och upptagandet från vida t>etydligare djup af större qvantiteter
bottensats genom dcrtill konstruerade apparater, — och genast befinnas Koldeweys bot t en
-prof ega ”den grossen wisscnschaftlichen Werth, dass die betreffenden Tiefen, da
sie keine sehr grossen sind, wahrscheinlich eine volle Sicherheit haben, während
grössere Tiefen oft eine Unsicherheit dariiber lassen, ob ihre Angabe eine richtige
ist”. Antag äfven, att genom linans töjning o. s. v. ett fel 10, 20, 50 — ja
100 famnar finnes, hvad betyder detta i det stora hela, då frågan är om djup på
2000 famnar och deröfver! Och hafva ej otaliga gånger under de svenska
expe-ditionerne med skrapor flera kubikfot bot t en prof upptagits från de mindre djupen.1’
Slutligen, för att fatta oss kort, kunna vi ej annat än anse — och vi veta,
att denna åsigt delas af framstående geografiska och naturvetenskapliga
auktoriteter utom Sverige — att man i Tyskland redan från början tilläde 1868 års
tyska expedition alltför stor betydelse, så att ej blott redan på förhand
(iu-strukt. § 27) bestämdes, efter hvilka grunder "die zu entdeckenden Länder und
alle ihre einzelnen Punkte” skulle benämnas, utan ock de, utan allt tvifvel särdeles
dugliga, deltagarne deri öfverliöljdes med ett beröm, som just genom sin öfverdrift
lätt kunde förefalla allt annat än smickrande (såsom diå i Geogr. Mittheil. om
styrmannen Hildebrand heter: "Das ist ein so energischer Charakter. dass er Jetlen,
der Koldeweys Befehlen widerspräche, sofort iiber den Haufen schiessen wilrde,
ohne auch mit einer Wimper zu zuchen” — o. s. v.). Häraf följde naturligt vis,
att de vunna resultaten efter hemkomsten måste ses väl mycket genom
förstoringsglas, framför allt för att (ett för öfrigt särdeles lofvärdt sträfvande!) kunna
uppelda tyska nationen till ett nytt arktiskt företag i större skala. Enligt vår
uppfattning kan 1868 års tveka exj>edition egentligen blott anses såsom en nautisk
öfnings- och rekognoscerings-färd och mmm ta dan har dm räl fyllt min uppgift;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
