Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess deltagares entusiasm och ihärdighet, ej lyckades nå högre än till
81° 5’. Antingen få vi derföre för polens upphinnande vänta, tilldess en
erna (t. ex. genom skotts aflossande) "scheu und furchtsam werden und davon
laufen”. Oss förefaller detta såsom ett val betänkligt menniskoröfvande, och vi tro
knappt, att det kan rättfärdigas genom den angifna afsigten härmed: ”um
Gele-genheit zu geben, diesen in jenen hohen Breiten ganz isolirt lebenden
merkwiirdi-gen Menschenstamm näher zu studiren, und durch die der Eskimo-Sprache
kun-digen in Deutschland ihre Geschichte kennen zu lernen.” Ett folkslags historia
skrifves näppeligen genom att på måfå gripa och till främmande land bortföra
den första bästa karl och qvinna, som påträffas.
Såsom de egentliga geografiska resultaten af färden kunna vi knappast
anföra andra, än en uppnådd polhöjd af 81° 5f samt kartläggande af en liten del af
södra Hinlopen Strait — begge delame utan gensägelse ganska aktningsvärda.
Önskligt vore dock, att man ej företoge sig att nedsätta andras förtjenster för att
derigenom få tillfälle att upphöja kapten Koldeweys. Så har emellertid skett.
Ej blott i flera populära tyska tidskrifter, utan till och med i Petermanns erkändt
värderika och vetenskapligt förträffliga Geograph. Mittheilungen försäkras, att K.
och hans följeslagare d. 18 Sept. 1868 ”kamen zur höchsten bis dahin mit einem
Segelschiff nachweislig erreichten Breite”. Härvid är att märka, ej blott att
särskild vigt måste läggas på ordet ^y^/schiff, för att kunna utesluta Sofia, hvilken
— gående än med segel, än med ånga — d. 26 Aug. nådde något nordligare (81°9’)t
utan ock att man måste alldeles blunda för sådana namn som Parry och framför
allt Scoresby. Och till den ändan förklaras Scoresby, som hittills allmänt ansetts
såflom en af hufvudauktoritetema i polarfrågor och hvilkens arbeten säkerligen
alltid måste tillerkännas det allra högsta värde, utan vidare tillhöra de
hvalfångares antal, af hvilkas resor ”die Wissenschaft Nichts profitirte”. Att
Scoresby under lång tid såsom hvalfångare seglade omkring i Ishafvet berättigar
ingalunda till en sådan dom, då han var en vetenskapligt bildad man, hvilken
sedan lefde och verkade såsom en högt aktad prest i engelska kyrkan och
hvilkens arbeten vittna om ej blott sanningskärlek och intresse, utan ock om
grundliga insigter på de flesta naturvetenskapliga områden. Oekså hafva de tyska
försöken, att på hans bekostnad göra K:s resa snart sagdt till epokbildande, i Eng-
land framkallat lika eftertryckliga som berättigade protester. — Till berättelsen
om K:s kartläggnings-arbeten i södra Hinlopen Strait har fogats en tydlig
insinuation, att svenska expeditionen 1861 falskeligen uppgifvit sig varit på orter,
hvilka den aldrig besökt (”die Schweden sind offenbar hier nicht gewesen”). Sannt
är, att de ej varit der, men för enhvar, som tagit ringaste notis om den svenska
resebeskrifningen, var detta alldeles icke någon nyhet. — Att för öfrigt ännn i
detta års Junihäfte af Geogr. Mittheil. framhäfves såsom en förtjenst af K. att
hafva påvisat, att Thumb Point ligger på en ö (nu kallad König-Wilhelm-Insel)
och ej på en halfö, ”wie einc friihere Schwedische Expedition angenommen hatte*’,
förefaller oss minst sagdt underligt. Redan på kartan till beskrifningen öfver
1861 års resa, liksom äfven på den geologiska kartan och i 1864 års
resebeskrif-ning, finnes just detta angifvet, ett förhållande, hvarpå Dr. P:s uppmärksamhet
fästes redan i slutet af förlidet år; på samma gång underrättades han äfven, att
uppgift om tillvaron af ett trångt sund mellan Björnbay och Hinlopen Strait blifvit
redan 1864 meddelad svenska expeditionen af trovärdiga norska fångstmän (det
var ock af sådane, som K., enligt egen berättelse, fick första underrättelsen), för
hvilka detta sund är välbekant under namnet Ormhullet (nu kalladt
Bismark-Strasse). En förtjenst är det dock, att K. noggrannare bestämt detta lilla sunds
läge, hvilket för svenskarne ej varit möjligt, då de ej varit på ort och ställe, utan
måst lita på andras uppgifter.
Dessa försök att förringa eller ignorera hvad män af icke-tysk nationalitet
uträttat, för att af missförstådd patriotism upphöja egna landsmäns åtgöranden i
polarfrågan, äro för öfrigt ej enstaka stående. Bland flera, som stå oss till buds,
nöja vi oss med att anföra blott ytterligare ett enda exempel. År 1827 företog
en för öfrigt alldeles obekant Herr Bart o v. Löwenigh, Burgermeister von Burtsclieid
(i Rhentraktema), med ett litet norskt skepp en resa till Beeren Eiland och
Spetsbergen, öfver hvilken färd han publicerat trenne bref, enligt allas enstämmiga
vitsord af minst sagdt obetydligt innehåll. I samma färd deltog den skarpsynte
Sv. Polarexpedit. 1R6H.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
