Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjunkning sänktes ned i hafsdjupet. Åter svallade hafvets vågor häröfver
och derur afsatte sig väldiga kalkmassor, i hvilka lemningar af de
djurarter inbäddades, som karakterisera den s. k. bergkalk-formationen.
Ofantliga massor af större och mindre musselskal (Spirifer, Productus,
Tere-bratula o. s. v.) hopades på hvarandra och talrika idoga koraller byggde
boningar, som trotsat mångtusen års inverkan. Fullkomligt samma arter
lefde vid Spetsbergen och Beeren Eiland, som i södra Europa, Ostindien
och Södra Amerika; ett haf med likartad, tropisk värme utbredde sig då
pfver hela jordklotet.
Åter tänka vi oss några hundratusen eller millioner år rulla hän, och
Spetsbergen visar sig med ett helt annat utseende. Trias- och
jura-perio-derna hafva inbrutit. Annu är klimatet tropiskt, ännu förherrskar
hafvet och dess innevånare. Talrika nu utdöda snäckor och musslor,
bläckfiskar och sjöstjemor, encriniter och båtsnäckor (Nautilus) framlefva
sitt obemärkta lif på djupet, under det att flera arter stora fisködlor
(Sau-rier) plaska i de grunda hafsvikame.
Dock — äfven dessa hafva utspelt sin rol, en ny akt i dramat,
miocen-perioden, har böijat. Scenen är helt och hållet förändrad. Der
nu är Spetsbergens vestkust visa sig en eller flera större
sötvattens-sjöar, i hvilka näckrosor och abormate (Potamogeton, lik P. natans) gunga
och der fräkenbankar omkransa stränderna. Rundtomkring utbreda sig
kärrmarker, i hvilka den ännu i Förenta Staterna förekommande
sump-cypressen (Taxodium) frodas i stora massor, och på de omgifvande
kul-larne och slätterna visa sig ej blott barrskogar (tallar, granar, Thuja,
Se-quoia, Libocedrus o. s. v.), utan äfven löfträdsdungar, i hvilka frodas
popplar, björkar, alar, hassel, ekar, plataner och lindar. Murgrönan
slingrar sig uppför stammame och vid trädens rötter frodas sirliga
ormbunkar *). En mängd små insekter svärma omkring i vattnet eller kräla
på träden. Korteligen, vi ega framför oss en yppig vegetation, dock ej
af tropisk karakter; luftens temperatur har afsvalnat till tempererad, och
derföre rådde då vid 78—79 grader n. br. en flora, ungefar lik den, som
än i dag förefinnes i Virginien och Nord-Carolina.
*) Ett särdeles värderikt fynd gjordes 1868 vid Cap Staratschin, i det att ett litet
skifferlager anträffades, som bildade ett så rikt herbarium från denna tid, att
Professor Osw. Heer i Ziirich, som öfvertagit bestämmandet, deri funnit ej mindre än
omkring 130 arter. En synnerlig förtjenst ega dessutom dessa växtaftryek deri,
att de äro så ytterst väl bibehållna, att äfven deras allra finast byggda delar
kunna noggrannt undersökas. Utom växter hafva fragmenter af omkring ett tjog
insektarter kunnat derur framletas. Att en stor mängd af dessa växter och
insekter förr varit obekanta, torde vara öfverflödigt att tillägga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
