Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring märkesåret 1905 - Svensk parlamentarism under 20 år. Den nuvarande ordningens Akilleshäl. Sept. 1925
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK PARLAMENTARISM UNDER 20 ÅR.
Den nuvarande ordningens Akilleshäl.
Sept. 1925.
Tjugu år äro en kort tidrymd då det gäller etablerandet
och stabiliseringen av ett i väsentliga delar nytt
styrelsesätt. Särskilt gäller detta då det, som fallet är med den
svenska parlamentarismen, varit en förutsättning att
förändringen skulle ske genom praxis efter engelskt mönster,
utan anlitande av utvägen att söka stöd för utvecklingen i
nya bestämmelser i grundlagarna. Fördelen med den förra
tågordningen är att man får fram vad som är det
parlamentariska systemets styrka: den obegränsade elasticiteten,
som medger anpassning efter växlande tidsförhållandens
behov.
Betraktas saken på detta sätt, kan man lugnt säga att
det som vunnits för svensk parlamentarism under de två
senaste decennierna är synnerligen betydelsefullt.
Resultatet låter sig anges i några få satser, vilka äro att anse
som ingångna i det allmänna medvetandet. 1) Sverige kan
numera icke regeras någon längre tid i öppen strid med
en bestämd folkmening som förmått skaffa sig uttryck
genom en vederhäftig riksdagsmajoritet. 2) Den svenska
regeringens förmåga att bringa sitt aktionsprogram till
förverkligande står i direkt förhållande till styrkan av det
understöd den från början har inom representationen eller
efter hand skaffar sig. 3) Kungaförtroende ensamt kan
icke skapa en stark regering; kungaförtroendet för en
ministär följer automatiskt med riksdagsmajoritetens för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
