Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Ministärbildningen 1911. Några interiörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
närmast med anledning av att han ville stoppa utskottens
praxis att direkt söka upplysningar hos ämbetsverken.
Petersson i Påboda drog sig därefter tillbaka i all
stillhet utan att inviga allmänheten i detaljerna av den konflikt
som uppstått inom ministären. När han kommit hem till sin
gård nere i Kalmar län, lät han emellertid intervjua sig och
framlade därvid sina synpunkter på de rätta
utvecklingslinjerna i svensk politik. Han försäkrade med stor iver att
hans allmänna uppfattning rörande de stora frågorna på
dagordningen icke undergått någon som helst förändring.
Men han bekände att han önskade se Sveriges lantmän åter
intaga den ledande ställning i det offentliga livet som de
innehaft under det gamla lantmannapartiets storhetstid.
Han ville sätta in sina krafter på att söka samla de nu
förskingrade lantmannagrupperna till ett starkt centerparti
som kunde tillvarataga jordbrukets intressen.
Denna appell fick icke gensvar från något håll. De
svenska lantmännen hade vuxit fast i de partier i vilka de
hamnat och voro icke benägna att kasta sig in i något
nytt med osäkert resultat. Påboda å sin sida var icke
hågad att gå för sig själv som de stora gässlingarna. Han
hade nu en gång fått politiken i blodet. Skulle han vara
med, så föredrog han avgjort att placera sig så att han
kunde uträtta något. När berget inte ville komma till
Muhammed, fick Muhammed bege sig till berget. Han
gick till liberala samlingspartiet. Han hade i ensamheten
hållit generalprövning med sig själv och kommit till det
säkerligen för honom i viss mån överraskande resultatet att
han numera i grunden närmast hörde till den liberala
sidan. Hans steg väckte på sin tid ett oerhört uppseende.
Det finns ju icke synnerligt stora likheter mellan Erik
Gustaf Geijer och Alfred Petersson i Påboda. Men den
förres »avfall» åstadkom på sin tid icke större
uppståndelse i de intellektuella kretsarna på 1830-talet än
Påbodas i de politiska vid slutet av 1900-talets första år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
