Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Från Karlskronatalet till borggårdstalet. Staaff: "Jag är närmast försvarsnihilist."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Frågan var så viktig att det ansågs lämpligt och
nödvändigt att låta beredningarna in corpore ta ställning till
densamma. Dessa diskussioner ledde emellertid endast till
ökad splittring genom framkomsten av ytterligare två
förslag till lösning. En grupp medgav att vinterutbildningen
krävde en förlängd rekrytskola, men höll före att saken
bäst ordnades om huvudövningarna som hittills förlades
till sommaren, medan vinterutbildningen meddelades senare
vid en särskild inkallelse av de värnpliktiga. Som en
fjärde linje presenterades nu det socialdemokratiska
partiyrkandet om nedsättning till sex månader i stället för gäl
lande något över åtta. Då försvarsberedningarna blevo
upplösta innan de hunnit avgiva något slutgiltigt
betänkande, har man aldrig fått någon säker kännedom om hur
den slutliga ställningen skulle ha blivit. Enligt
tillgängliga uppgifter torde man emellertid kunna antaga att
rösterna kommit att fördela sig på det sättet att för
vinterlinjen avgivits 8 röster, för sommarlinjen 6, för
status quo 4 och 3 för en reduktion på något över två
månader. Det förtjänar anmärkas att för vinterlinjen
röstade 3 liberala, 4 högermän och 1 socialdemokrat,
medan sommarlinjens anhängare samtliga voro liberala,
vilket även var förhållandet med dem som höllo på status
quo och att kravet på nedsättning kom uteslutande från
socialdemokratiskt håll.
Att de liberala sakkunniga delat sig på tre olika linjer.
vållade naturligtvis Staaff stort bekymmer. För att om
möjligt få fram större enighet på denna sida kallade han
sina politiska meningsfränder till flera privata
sammankomster hemma i sin våning. Han pressade dem här mycket
hårt och hotade i all gemytlighet med att de icke skulle
återfå friheten förrän de samlats kring ett gemensamt
förslag. Man hade emellertid numera på olika håll fastnat så
hårt i sin särskilda mening att ingen sammanjämkning var
möjlig. Särskilt omedgörliga voro de som stödde sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
