Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Från Karlskronatalet till borggårdstalet. Staaff: "Jag är närmast försvarsnihilist."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
sammanhang skulle ge anledning till de allra häftigaste
anmärkningar från den sida, där man redan förut var fylld
av misstro mot Staaffs avsikter i fråga om försvaret.
För egen del hade jag en livlig känsla av att den väg
Staaff bestämt sig för var farlig, förutom att själva det
program han nu tänkte lansera var ganska ologiskt. Jag sökte
därför upp honom några dagar innan han skulle bege sig
ned till Karlskrona och utvecklade mina farhågor. Jag
hemställde till honom att ta risken av missnöje på vissa
håll inom partiet och ge till känna att det var regeringens
avsikt att i den blivande propositionen gå in för
sommarlinjen, även kallad den delade linjen. Det var ju ändå
hans mening att redan nu antyda att det var detta förslag
man tänkte få fram vid 1915 års riksdag.
Staaff hörde på med en trött och något utpinad min.
Efter en stunds tystnad sade han så:
»Alltså tror även du att jag i själ och hjärta är alldeles
på det klara med att en mycket avsevärd utsträckning av
övningstiden är nödvändig, fastän jag av fruktan för
väljarna inte törs rycka fram med det nu. Det är emellertid
icke på det sättet. För min personliga del är jag benägen
att ge Daniel Persson och Raoul Hamilton rätt då de
göra gällande att det mycket bra går för sig att bereda
trupperna vinterutbildning inom den nuvarande
övningstidens ram, ifall man använder de 245 dagarna väl. Jag
är nämligen, om jag skall vara uppriktig, närmast
försvarsnihilist.»
Det behöver naturligtvis inte sägas att detta var ett
våldsamt överord. I grunden betydde det inte mer än att
Staaff hela sitt liv behöll ett starkt tvivel på den militära
sakkunskapens ofelbarhet. Fastän han nu själv begagnade
uttrycket, kan man svårligen begå större orättvisa än om
man kallar den för försvarsnihilist som just nu stod i
beredskap att i regeringsställning föreslå en
försvarsförstärkning så stor att denna, även med den begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
