Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Från Karlskronatalet till borggårdstalet. Staaff: "Jag är närmast försvarsnihilist."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
rande i vägen för en minskning», om utredningen visar en
sådan vara möjlig. Staaff hade önskat ett starkare
bindande uttalande på denna punkt. Han föll emellertid undan
för de betänkligheter som framfördes från vissa håll, där
man var rädd att lova mer än man kanske kunde hålla;
denna försiktigare hållning företräddes särskilt av herrar
Nils Edén, Allan Cederborg och Erik B. Rinman. Staaff
emanciperade sig emellertid under valrörelsen i viss mån
från programmet. I de Dalatal, med vilka han inledde årets
valkampanj, uttalade han sig onekligen på ett sätt som
måste fattas såsom ett ganska bestämt löfte om
förkortning av övningstiden, ifall de liberala kommo till styret.
Säkert var det ett flertal av de liberala kandidaterna vid
detta riksdagsmannaval, som gjorde utfästelser av samma
slag som Staaff gjort. Det bör emellertid märkas att man
även på högersidan gav sig ganska långt ut för att
tillmötesgå särskilt allmogens önskningar i fråga om
exercistidens förkortande. Statsminister Lindman vågade sig icke
längre än att han ställde i utsikt att den förbättrade
militära utbildningen skulle kunna komma till stånd utan
förlängning av rekrytskolan för infanteriet. Men en man med
så framskjuten ställning inom högerledningen som lektor
J. F. Nyström tvekade icke att påstå att den av högern
påyrkade försvarsrevisionen alls icke behövde utesluta en
reduktion av infanteriets övningstid.
Staaff gav i Karlskronatalet, såsom han själv uttryckte sig
»en i huvudsakliga avseenden ganska god föreställning om
regeringens avsikter» i försvarsfrågan. Vad som än var att
säga om det program för försvarsreformen som han
framlade, att det innebar en planmässig lösning av frågan
kunde dock omöjligen påstås. Därtill spelar frågan om
övningstiden för härens huvudmassa en alltför betydande
roll rent organisatoriskt, för att nu icke tala om att detta
är den del av ämnet som mest intresserar befolkningen i
dess helhet. Det kunde lätt förutses att denna brist på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
