Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaff och "besvärjelsepunkterna" av 1911 - Staaff och nykterhetsfrågan. En förflugen tanke år 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
förbättra det ekonomiska utbytet genom att åstadkomma
en även av andra skäl önsklig koncentration av driften.
Regeringen bestämde sig i en kanske väl hastig
vändning för att i det väsentliga lägga sin proposition efter de
linjer som uppdragits av frih. Palmstierna och
nationalekonomerna. Det blev storm och vreda böljor.
Sockerbolagets aktier voro spridda inom alla samhällsklasser och
inköpta för de små spararnas kapital. Men det var skåningarna
som togo i värst. Provinsen hade blivit rik på
sockerindustrien, som var dess stolthet och ögonsten. I
agitationens häftighet nekade man sig ingenting. Man lät öppet
förstå att Skåne mycket väl kunde reda sig på egen hand,
även om det skilde sig från Sverige. Staaff utsattes för de
allra häftigaste påtryckningar. Skånska riksdagsmän av alla
partier bestormade honom och fordrade att regeringen
fortast möjligt skulle slå till reträtt. Man ömsom bad och
ömsom hotade. För att förklara ställningen höll Staaff
ett offentligt föredrag på Odeonsalen invid
Brunkebergstorg. Talet uppfattades och måste uppfattas som en
förklaring att regeringen höll fast vid sin mening och icke
ämnade ge vika för en opinion som var vilseförd eller
dikterad av den krassaste egoism. Det väckte därför både
förvåning och förtrytelse, då det blev bekant att Staaff
själv just i de dagarna medverkat till en kompromiss i
bevillningsutskottet, gående ut på att sockertullen skulle
läggas ungefär mittemellan status quo och vad som
föreslagits i regeringspropositionen.
Situationen blev mycket besynnerlig då frågan kom till
riksdagen. Från ministärens sida förklarades att man
övergav propositionen. Det hotades med avgång, om ej
kompromissen antogs. Socialdemokraterna hade redan i utskottet
upptagit regeringsförslaget som sitt. Det var i detta
läge som Staaff framställde sin i dessa uppsatser
flerstädes refererade parlamentariska formel att
regeringen i den blivande voteringen måste »vinna stöd av det
10. v. Zweigbergk, Svensk politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
